Världens bästa årsmöte

20180118_150214.jpg

Snart är det dags för föreningens årsmöte! Hur ska vi göra i år? Hur ska vi få medlemmarna att komma, kan vi locka med någon rolig föreläsare? Bjuda på tårta?

Jag har just lämnat ett ordförandeskap bakom mig och tänker inte gå på några årsmöten på ett tag. Risken finns ju alltid att jag säger ja på fel ställe och upptäcker att jag blivit invald i styrelsen och jag har lovat mig själv att vila upp mig rejält innan jag tar på mig något nytt ideellt uppdrag.

Men för det mesta tycker jag om årsmöten. Mig behöver ni inte locka med räksmörgås eller filmvisning. Jag kommer för att jag vill veta vart organisationen är på väg, vad styrelsen tänker kring viktiga vägval och hur verksamhetsplanen för nästa år ser ut.

Jag vet att jag inte är alldeles representativ. Men jag vet också att det går att planera årsmöten så att de blir roliga, spännande, meningsfulla – alldeles i sin egen rätt.

Här är mina bästa tips för ett riktigt bra årsmöte. De är främst riktade till en mindre förening eller en lokalavdelning. På nationell nivå är förutsättningarna annorlunda, där behövs helt andra tips, som får vänta till ett annat blogginlägg.

Tio tips inför årsmötet i lokalföreningen

  1. Räkna med att medlemmarna är intresserade av sin organisation och vill vara med och styra den. Lita på att ni kan locka fram den inre föreningsnörden i var och en. Prata om årsmötet som en viktig och intressant händelse och gör reklam för det i god tid.
  2. Se inte de formella årsmötesförhandlingarna som någonting i grunden tråkigt som ni måste ta er igenom. Bestäm er istället för att göra årsmötet tillgängligt och intressant för alla. Vad behöver era medlemmar för att de ska kunna delta på lika villkor och vara med och fatta beslut?
  3. Skippa den externa föreläsaren och låt föreningens verksamhet ta plats i strålkastarljuset istället! Använd verksamhetsberättelsen och verksamhetsplanen och levandegör dem genom att lyfta fram valda delar.
  4. Kan årsmötet vara ett tillfälle för medlemmar att lära känna varandra eller kanske få veta mer om verksamheterna som ni bedriver? Kan ni börja med att alla får i uppgift att fråga minst tre personer varför de är aktiva i föreningen och i vilken verksamhet de är engagerade? Finns det andra roliga sätt, som samtidigt inte tvingar någon att gå alltför långt utanför sin komfortzon?
  5. Låt några styrelseledamöter, andra aktiva medlemmar eller anställda (om ni har sådana) svara på frågorna: vilka tre saker är du mest stolt över? Och vad ser du mest fram emot inför nästa år? Det behöver inte vara några långa dragningar, meningen är att lyfta fram konkreta exempel på hur föreningen arbetar. Förbered gärna med bilder som ni kan visa.
  6. Hitta ett kreativt och roligt sätt för årsmötesdeltagarna att komma med idéer eller inspel, förutom det formella arbetet med eventuella motioner och förslag. Kanske genom att sätta upp frågor på stora papper på väggarna och låta deltagarna gå runt två och två och prata om frågorna samt skriva kommentarer? Finns det vägvalsfrågor som årsmötesdeltagarna kan tycka till om med hjälp av färgade klistermärkesprickar eller liknande? Kan ni göra en värderingsövning där deltagarna ställer sig i olika delar av rummet om de tycker olika i en fråga?
    Obs: bestäm er i förväg för om de frågor ni tar upp på det här mer informella sättet är beslutsfrågor på årsmötet, eller bara “tips på vägen” som styrelsen ska ta med sig. Tydliggör det för årsmötesdeltagarna, så att de vet vad ni tänker göra med deras input.
  7. Självklart ska ni också skämma bort er under årsmötet, med god mat eller fika eller vad som nu passar. Det här är ett tillfälle att fira allt ni har gjort under året! Gör det till en fest.
  8. Bjud in någon att vara ordförande för årsmötet. Det kan vara en företrädare för en annan förening, en politiker i kommunen eller någon annan som är uppskattad och känd och som är van vid att leda formella möten. Att vara årsmötesordförande är ett hedersuppdrag och det brukar vara bra för alla om det inte är någon som är aktiv i föreningen utan en neutral person som håller i klubban.
  9. Läs på och förbered er. Lägg tid på bra årsmötesunderlag och se till att de finns tillgängliga i god tid enligt stadgarna. Tänk igenom ifall årsmötesdeltagarna behöver någon extra information för att kunna ta till sig underlagen. Behövs det till exempel en ordlista eller en lista på förkortningar ni ofta använder?
  10. Ett tips från Växjö Rödakorskrets där jag till alldeles nyligen var ordförande: möt årsmötesdeltagarna i ingången och ge var och en ett glas alkoholfri cider eller juice med apelsinskiva eller något annat festligt, lite beroende på årstid. Sätt tonen direkt: se till att alla känner sig välkomna och markera att det här är ett högtidligt tillfälle.

Bonustips: Trianambai förlag, som också har gett ut min bok Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation, har precis kommit ut med en bok om att göra årsmötet tillgängligt och meningsfullt även för de yngsta medlemmarna. Läs mer och köp den här.

Jag önskar er ett roligt, intressant och innehållsrikt årsmöte!

Planera ditt nya år – steg för steg

livshjul.jpg

I förra blogginlägget berättade jag om min vana att lägga några dagar i början av varje år på att visionera och planera. Här kommer mina bästa tips, ifall du vill göra detsamma.

Är du lika mycket planeringsnörd som jag så avsätter du minst två dagar, tar med dig någon som vill planera tillsammans med dig och går igenom alla punkterna i det här blogginlägget och kanske några till som du kommer på längs vägen.

Har du ett lite mer sansat förhållande till visioner och planer så avsätter du kanske en eftermiddag och plockar några av tipsen nedan.

Göra precis som du vill! Lycka till.

Steg 1: Välj fokusområde

Vilka delar av ditt liv ska finnas med i tankarna när du designar ditt nya år? Vill du främst planera för ditt företag? Ditt ideella engagemang? Eller din hälsa, din hobby, dina relationer? Kanske du vill passa på att fundera på hela livet som en helhet? Bestäm dig för vilka områden du vill rikta strålkastaren mot.

Steg 2. Tid, plats och andra förutsättningar

Har du möjlighet att resa iväg en dag och ägna dig helhjärtat åt visioner? Eller är det en eftermiddag hemma i soffan som gäller? Eller ett par timmar på ett mysigt café?

Det är roligare att visionera tillsammans med någon. Det kan vara din partner, din kompis, en kollega eller kanske någon som du delar ditt ideella engagemang med. Om ni samarbetar kring något projekt eller område och kan visionera om det tillsammans så är det förstås en bonus, men bara att ha med sig någon som kan agera bollplank är fantastiskt. Då kan ni dela upp tiden och varva tankearbete på egen hand med samtal där den ena personen i taget får vara i fokus.

Gillar du färgpennor, stora papper, post-it-lappar, whiteboard? Eller är du mer bekväm med digitala verktyg? Kanske en kombination? Packa väskan med det du behöver. Kanske kan du låna en lokal som har rätt förutsättningar för att du ska vara kreativ?

Steg 3. Sätt igång! Börja med drömmen.

Börja med att påminna dig själv om vad du verkligen vill, på lång sikt, om du får drömma stort. Det kan du göra på flera olika sätt. Välj bland följande, eller gör allt på listan (efter att du först har påmint dig själv om vilket/vilka fokusområden du valde i steg 1).

  • Skriv en önskelista. Begränsa dig inte, skriv allt du skulle vilja ha i en lång lista. Det kan vara stort och smått, abstrakt eller konkret, alltifrån en ny hårfön till ovillkorlig kärlek platsar på listan. Lägg därefter listan åt sidan.
  • Visualisera. Ta ett djupt andetag, tänk dig att du tar ett stort kliv fem år in i framtiden (eller tio eller tjugo år om det känns mer inspirerande). Allt har blivit precis som du vill. Hur är det? Om du gillar att skriva så tar du nu papper och penna och skriver ner vad du ser och upplever. Hur är en dag i ditt liv, när allt är perfekt? Du kan också rita, eller berätta högt för dig själv eller för någon annan om ditt drömliv.
  • Gör en visionboard. Tänk på ditt liv, så som du vill att det ska vara. Välj sedan ut bilder som du klipper ur magasin eller vykort, klipp ut de som talar till dig utan att analysera, gå på magkänslan. Klistra sedan upp bilderna på ett papper så att de bildar en drömbild. Ta ett steg tillbaka och titta på bilden. Vad ser du?

Steg 4. Hur är det just nu?

Dags att ta en titt på ditt nuläge. Jag brukar använda Livshjulet, som är en vanlig övning inom coaching och personlig utveckling. Börja med att rita en cirkel och dela in den i åtta sektioner/tårtbitar. Bestäm vad sektionerna i cirkeln ska representera och skriv en rubrik för varje sektion, utanför cirkeln.

Om du vill titta på ditt liv som helhet så kan du exempelvis använda rubriker som hälsa, pengar, familj/vänner, kärlek, personlig utveckling, jobbet, ideellt engagemang och din omgivning (t ex ditt hem). Vill du bara fokusera på t ex ditt företag eller ditt ideella uppdrag så kan du först brainstorma fram åtta aspekter som du vill utvärdera.

Skriv nu datum och klockslag på pappret, för att markera för dig själv att detta är en ögonblicksbild. Den utvärdering du ska göra gäller bara just nu, läget kommer att förändras många, många gånger under det kommande året.

Hur nöjd är du med de olika delarna, som det är just nu? Skriv en siffra mellan 1 och 10, där 10 är alldeles fantastiskt. Tänk inte för länge. Skriv siffran utanför cirkeln.

Slutligen kan du fylla i cirkeln som ett diagram. Börja inifrån och fyll varje sektion utifrån siffran du skrivit ner. Resultatet ser då ut ungefär som bilden i början av det här blogginlägget.

Fundera en stund över Livshjulet du har framför dig. Vad är du glad över? Vad behöver verkligen förändras? Finns det något område du skulle vilja ge lite extra uppmärksamhet den kommande tiden och som skulle göra stor skillnad för dig om du kunde få att fungera lite bättre? Lägg sedan undan Livshjulet så länge.

Steg 5. Utvärdera och stäng året som varit

Ta nu en stund och titta bakåt. Vad är det för ett slags år du lämnar bakom dig? Du kan göra den här utvärderingen med papper och penna, i datorn eller på något helt annat sätt. Varför inte ta en lång promenad och vrida och vända på året, ensam eller tillsammans med någon?

Vad har varit tema för året, finns det någon röd tråd? Vad är du tacksam och glad över? Vad är du klar med och redo att lämna bakom dig? Vad har du lärt dig?

Kanske finns det några konkreta områden som du vill göra ett lite mer strukturerat bokslut över, till exempel hur det har gått med målen som du satte upp för dig själv som ledare eller företagare, eller vad som har hänt med din ekonomi under året som varit.

Gör det du behöver göra för att landa insikterna från året som gått och bestäm dig sedan för att det är dags att släppa det som varit och kliva in i nästa kapitel.

Steg 6. Vision och plan för det kommande året

Nu gäller det att skapa en plan som kommer att fungera för dig. Med det menar jag en plan som kommer att göra det lätt och roligt att sätta tänderna i det som du vill skapa det här året.

Vilken slags planering som fungerar är väldigt individuellt och kan också skifta år från år. Tycker du om att planera i detalj och att sätta upp mål som går att mäta? Eller känner du dig instängd, stressad eller helt enkelt uttråkad av alltför tydliga mål och checklistor?

Vet du inte riktigt vad du föredrar? Testa dig fram.

Egentligen finns det bara en viktig regel, nämligen att det är du som bestämmer. Både nu när du planerar och sen när du ska följa planerna. Kanske upptäcker du om någon månad att planen du skapat inte är tillräckligt utmanade. Eller tvärtom. Eller att du i själva verket vill någonting helt annat och behöver byta kurs. Det är är din plan, du avgör om den behöver justeras, eller om du vill riva den i småbitar och börja om. Det kan du göra när som helst.

Här är några rubriker som du kanske vill ha med i din plan. Ta det du gillar, strunta i resten.

Tema, slogan eller ledord

Vad ska det här året handla om? Finns det ett motto, ett citat, en uttryck som du vill använda som ledstjärna under året?

Kanske vill du bjuda in mer glädje, lätthet, lek, kreativitet. Eller så är det dags att skruva upp ditt mod, ditt djävlar anamma, kärleken till dig själv eller kanske din vilja att göra skillnad.

Ibland känner jag direkt och mycket starkt vilket tema det nya året ska ha. Andra gånger låter jag den här punkten vänta, om det inte känns självklart direkt så kommer det ledtrådar under de andra rubrikerna. Ofta blir inte temat klart för mig förrän någon vecka senare, det dyker upp som en neonskylt för min inre syn, för det mesta när jag pysslar med någonting helt annat.

Några av mina senaste års-teman:

  • Grow Roots
  • Big Impact – No Bullshit
  • Trygg vardag och äventyr
  • Creative Space

Välj någonting som känns spännande, roligt och rätt!

Vision

En målbild för året, för det eller de områden du väljer att fokusera på. Var vill du vara när året är slut? Läs gärna igenom de anteckningar du gjort hittills. Välj vad det är dags för, vad du vill ska hända just det här året.

Om du är det minsta lik mig så vill jag varmt rekommendera dig att begränsa dig en smula i det här steget. Ju färre områden du vill förändra eller förbättra, desto större skillnad kan du göra inom dessa områden. Sprid inte ut din uppmärksamhet allt för tunt, då riskerar du både att du inte får de resultat du önskar och framför allt att du sliter ut dig. Allt behöver inte hända just i år.

Riktlinjer

Vad tänker du inte kompromissa med i år? Vad är viktigt för dig, på allvar? Om du vill kan du skriva ner några “regler” som du vill ska gälla och som du kan ta hjälp av under året när du fattar viktiga beslut.

Kanske vill du bestämma dig för att prioritera din egen hälsa och återhämtning, när du väljer vad du ska säga ja till under det här året. Eller prioritera miljövänliga alternativ där det är möjligt. Eller i första hand samarbeta med dem som delar dina värderingar. Vilka ramar vill du sätta upp för dig själv?

Du kan också göra en “inte-göra-lista”. Vad ska du låta bli det här året?

Mål

Visionen kan brytas ner och formuleras om i ett antal konkreta mål, som kan vara mätbara om du vill det. Kanske ingår det i visionen att ditt företag ska ha en bra omsättning som gör det möjligt för dig att ta ut en bra lön? I så fall kan du specifika, mätbara mål om vilken omsättning du vill jobba för och vilken lön du vill ta ut.

Projekt

Vad behöver hända för att du ska uppnå målen? Vilka aktiviteter bestämmer du dig för att genomföra, vilka steg vill du ta?

Tidsplan: Ofta kan det vara till hjälp att rita upp året som en tidslinje på ett papper eller en whiteboard och placera in projekten och de olika delmålen till exempel med hjälp av post-it-lappar. Ta god tid på dig. Flytta runt tills du är nöjd.

Steg 7. Sammanfatta och fira!

Hurra för dig, bra jobbat! Nu har du en plan. Kom ihåg att du kan ändra den när du vill, den är bara din och den är till för dig, aldrig tvärtom.

Välkomna nu det nya året, på det sätt som passar dig. Nu kör vi!

Välkommen 2018! Visioner och planer för det nya året.

pennor-och-tejp.jpg

Nyårsafton. Ångestladdat eller fullt av goda intentioner? Eller någonting mitt emellan?

Vi kan välja hur vi vill förhålla oss till den här brytpunkten mellan gammalt och nytt. Vi kan låta det vara en alldeles vanlig helg, en fest i goda vänners lag bara, nu när det är som mörkast och vi behöver det som mest. Eller så kan vi medvetet ladda nyåret med förväntningar och förhoppningar, ta chansen att släppa taget om sådant vi är klara med och uttala vad vi önskar.

Jag brukar använda årsskiftet till att se tillbaka och utvärdera det som har varit och därefter göra en ordentlig nystart. Påminna mig själv om vad jag vill, vad som är viktigt, hur jag vill leva och vem jag vill vara. Göra en plan för vad jag vill uppnå framöver.

Det händer ganska ofta att jag byter kurs även mitt under ett år. Egentligen är det ju jag som bestämmer när det är dags för nyårsritual. Men för det mesta tycker jag att januari passar bra som nyårsmånad.

Det är förresten den mystiska och svårgreppbara guden Janus som har gett namn åt januari. Janus är guden med två ansikten och därmed förmåga att både blicka in i framtiden och se tillbaka på det som varit. Tidens, skiftningarnas, övergångarnas, broarnas och dörröppningarnas gud.

Så känn ingen stress, tro inte att du måste hinna planera året som kommer under den korta julhelgen och att det är för sent när klockan slår tolv på nyårsnatten. Tvärtom: låt det gamla året klinga ut och kliv sedan in i planeringsmånaden Januari. Nu finns det tid för reflektion, bokslut, drömmar och strategiarbete, precis på den nivå som passar dig.

Mitt favoritsätt att börja det nya året är att avsätta några dagar, helst på en annan plats än hemma, tillsammans med någon som vill mig väl och som är ett bra bollplank. Postitlappar, färgade pennor och kanske en whiteboard eller ett par stora papper är bra verktyg.

De senaste åren har jag och min livskamrat tagit in på hotell och ägnat två dagar åt planeringsarbete. Det är höjden av lyx. Då hinner vi prata om vad vi vill med vårt gemensamma år, stötta varandra i att rita upp en plan för våra respektive företag och prata om våra individuella drömmar. Vi sitter i hotellobbyn eller på hotellrummet om det är stort nog, vi tar paus för en lång promenad och vi avslutar dagarna med att gå ut och äta tillsammans.

Vill du göra någonting liknande? Kanske med din partner eller annan familjemedlem, eller någon du samarbetar med i ditt ideella eller professionella uppdrag? Kanske med en god vän? Eller i ditt eget sällskap?

Är det ditt jobb, ditt engagemang, ditt privatliv eller någon annan aspekt av livet som ska vara i fokus? Eller en salig blandning? Vill du avsätta en dag eller två, eller räcker det med en eftermiddag? Du bestämmer.

I nästa blogginlägg som kommer på fredag (enligt den nya årsplanen för bloggen som är ett av resultaten av de senaste dagarnas visionsarbete) bjuder jag på några frågor och övningar att utgå ifrån i din planering av det nya året.

Vill du börja redan nu så är detta kortversionen:

  1. Vad längtar du efter, hur är ett gott liv för dig om du får tänka stort?

  2. Hur har det senaste året varit?

  3. Vad är du klar med, vad vill du lämna bakom dig?

  4. Vad vill du skapa i det nya året?

  5. Hitta ett ord, ett citat eller en slogan som du vill ska bära dig genom det nya året.

  6. Fira!

Uppdrag: hållbart engagemang bland unga

Personal på LSU i samtal om förväntningar och behov, på en av våra workshops om en hållbar arbetsmiljö.

Personal på LSU i samtal om förväntningar och behov, på en av våra workshops om en hållbar arbetsmiljö.

Ett av mina viktigaste och mest meningsfulla uppdrag det här året har varit samarbetet med LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, kring projektet HEL. HEL står för Hållbart Engagemang och Ledarskap och syftar till att bidra till ett mer hållbart engagemang i det civila samhället, framför allt bland unga som är ideellt engagerade eller jobbar i ideella organisationer.

LSU är en paraplyorganisation för ungdomsorganisationer i Sverige. Medlemsorganisationerna är 83 till antalet, Röda Korsets och Rädda Barnens ungdomsförbund finns med liksom flera partipolitiska ungdomsförbund, men också till exempel Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, Scouterna och Spelhobbyförbundet SVEROK, för att nämna några. LSU arbetar för att underlätta ungt engagemang och skapa bättre förutsättningar för ungas organisering.

Genom projektet HEL arbetar LSU fram stöd för föreningar och organisationer som vill arbeta med att motverka stress och psykisk ohälsa och bidra till hälsofrämjande och långsiktigt hållbart engagemang.

Klokt nog har LSU börjat med sig själva och det är där jag kommer in i bilden, tillsammans med min kollega Sara Norrby Wallin. Vi har under året arbetat med både styrelsen och kansliet för att hjälpa dem att skapa och upprätthålla en hållbar arbetsmiljö, för både anställda och ideella. De metoder och verktyg som vi använder i det arbetet ligger sedan till grund för den metodik som LSU ska göra tillgänglig för alla ungdomsorganisationer.

Det känns så bra och rätt att vara en del av detta. Att få stötta LSU när de hittar fram till sätt att arbeta som är hållbart för dem själva och samtidigt veta att det vi gör blir “skalbart”, att det kommer att nå ut till fler i och med projektet.

Det är tydligt att det finns ett stort behov av att jobba med de här frågorna inom den ideella sektorn. Inte bara bland ungdomsorganisationerna. Det är så lätt som förtroendevald eller anställd i en ideell organisation att känna sig otillräcklig och att jobba alltför hårt, särskilt eftersom många brinner starkt för organisationens syfte. Samtidigt är strukturerna otillräckliga, de skyddsnät i form av en chef som kan hjälpa dig att prioritera, tydliga roller och normer kring att jobba hållbart saknas ofta.

Sara och jag pratade förresten om vikten av struktur för att främja kreativitet i det senaste avsnittet av podden Leva Gott. Struktur kan ju både bidra till stress och tvärtom skydda oss, det beror alldeles på.

Jag är väldigt glad över alla initiativ som tas kring den här frågan just nu. Maktsalongens nolltolerans är ett exempel, den nystartade facebookgruppen Hållbart Engagemang är ett annat.

Stress och psykisk ohälsa för oss som är engagerade är ett strukturellt problem. Det är oerhört viktigt att ansvaret för att “stressa mindre” och “ta hand om dig” inte läggs på oss som individer. Det är strukturerna som måste förändras i grunden.

Samtidigt behöver vi som är engagerade och som far illa av stressnormer och otillräckliga strukturer hjälp att hantera situationen här och nu. Det behöver finnas stöd för enskilda samtidigt som vi förändrar världen. Det ena står heller inte i motsats till det andra, så länge som de enskilda insatserna inte innebär skuldbeläggande eller ansvarsutkrävande av den som behöver stöd.

Egentligen handlar det om (minst) fyra nivåer:

  1. Enskilda som är drabbade behöver stöd, nu genast.

  2. Vi behöver jobba på gruppnivå, med grupper, styrelser, arbetsplatser. Vi behöver synliggöra och förändra normer och förväntningar, vi behöver bidra till hälsofrämjande kultur, konstruktiv konflikthantering och förståelse för gruppdynamik, till exempel.

  3. Vi behöver jobba på en strukturell nivå i organisationen eller på arbetsplatsen, vi behöver skapa förutsättningar i form av systematiskt arbetsmiljöarbete, vettiga roll- och uppdragsbeskrivningar, arbetsordningar, mötesrutiner. Vi behöver bli riktigt, riktigt bra arbetsgivare inom civilsamhället.

  4. Vi behöver förändra hela samhället. Stress, höga krav, orimliga förväntningar och konsekvenserna i form av psykiska ohälsa är någonting som genomsyrar, kanske till och med bär upp det samhälle vi har skapat. Hur gick det till, när gjorde vi egentligen en gemensam överenskommelse om att bygga upp system som gör det svårt för så många att få ihop sin vardag och må bra? Och hur kommer vi ur den här karusellen?

Jag vill gärna bidra till framför allt punkt två ovan, genom mitt arbete bland annat tillsammans med Sara. Även punkt ett och tre har jag gott hopp om att bidra till, inte minst genom mitt starka nätverk av skickliga konsulter. Punkt fyra har jag inte riktigt svar på och ändå känns den som den allra viktigaste nöten att knäcka, särskilt på lång sikt.

Hur som helst. Att vara en del av LSU:s projekt HEL ger mig möjlighet att bidra till lösningar, på flera nivåer. Det är fantastiskt! En pusselbit i taget.  

Podd #7 Ta makten över strukturerna! Om balansen mellan kreativitet och ordning.

Leva gott, avsnitt #7 (Soundcloud).png

Podden Leva Gott har tagit ett mycket, mycket långt sommarlov. Så långt att jag till sist undrade om den skulle vakna till liv igen eller hade somnat in för gott. Men så plötsligt slog den upp ögonen, blinkade yrvaket och spottade sedan ur sig sitt sjunde avsnitt. Äntligen! 

I avsnitt nummer sju pratar jag med Sara Norrby Wallin om jakten på balansen mellan ordning och reda och kreativ spontanitet, i föreningslivet, arbetslivet och privatlivet. Möjligen blev det något av ett strukturernas försvarstal (Sara och jag gillar ordning och reda). Slutsatsen är i alla fall att vi kan ta makten över strukturerna, skapa den ordning som passar oss själva och som möjliggör kreativitet, inte kväver den. 

Podden Drömmen om Målajord och avsnittet med Rob Hopkins hittar du här. 

Vill du veta mer om Omställningsrörelsen i Sverige så klickar du här.

Hoppas att du tycker om det här avsnittet av podden Leva Gott! Med lite tur dröjer det inte lika länge till nästa den här gången. Vill du vara säker på att inte missa det så skriver du lämpligen upp dig på nyhetsbrevet (klicka här och skrolla längst ner)

Min GTD-inspirerade veckorutin

När det gäller vardagssystem och effektivitet har David Allens bok Getting Things Done inspirerat mig mycket. Jag ska verkligen inte påstå att jag har ett vattentätt system, men jag har i alla fall ett system. Ett system som faktiskt fungerar ganska bra. Åtminstone när jag ger mig tid att använda det. 

En nyckel till systemet är den veckorutin som jag delar med mig av här.

Hur påverkar du gruppen du är en del av?

Att vara ideellt engagerad innebär för det mesta att vara en del av en grupp. Det kan vara en styrelse, den politiska gruppen i en kommun eller en grupp aktivister eller medlemmar som gör någonting tillsammans.

Många av oss är en del av flera olika grupper. Ibland överlappar grupperna och det är svårt att se vilka grupper det egentligen handlar om. Ändå har varje grupp sin egen utveckling, sin egen kultur, kanske till och med sin egen personlighet.

Din roll är olika i de olika grupperna.