När kassören får vara den som lyfter blicken

Vilken personlighet behövs för att vara kassör i en styrelse? Vilka egenskaper och superkrafter behöver kassören ha? 

Den klassiska bilden av kassören i en styrelse är kanske någon som har fokus på detaljer, som gillar ordning och reda, som kanske har en tendens att vara lite fyrkantig i sitt tankesätt och som ogillar när diskussionen i styrelsen blir alltför visionär eftersom den då samtidigt blir alltför abstrakt.

Den som är insatt i verktyget DISC, eller har sett den här virala videon om olika personlighetstyper markerade med färger, skulle kanske säga att kassören typiskt är en ganska blå person.

(DISC är för övrigt ett mycket bra verktyg, som liksom alla verktyg ska tas med en nypa salt. Dessutom säger DISC mer om ditt sätt att kommunicera och interagera med andra än vem du egentligen är som person. Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Så krävs det här-och-nu-fokus på en ovilja att visionera och se framåt för att bli en riktigt bra kassör? Det behöver inte vara så.

Kassören kan ha en betydligt mer visionär roll än vad som ryms i den klassiska bilden.

Kassören – styrelsens mest operativa roll?

20180412_113345.jpg

I en lokal organisation är ju kassörens roll ofta främst operativ.

Det handlar om att ta hand om alla kvitton, att sköta föreningens löpande bokföring, betala ut ersättning för utlägg och hålla koll på hur mycket pengar som finns på kontot. Ordning och reda, fokus på det innevarande styrelseåret och stenkoll på inkomster och utgifter.

Det här gör ju att det ofta är personer som gillar det där med detaljer, fakta och var sak på sin plats, som rekryteras till rollen som kassör.

Men om det finns en ekonomiavdelning på kansliet som sköter allt det praktiska, vad är då kassörens uppgift?

Jag har en stark minnesbild från ett styrelsemöte på den tiden när jag var styrelseledamot i svenska sektionen av Amnesty International. Jag var ganska ny som ledamot då och på dagordningen hade vi några viktiga ekonomiska vägvalsfrågor, några beslut kring ekonomin som skulle kunna påverka Amnesty både nu och i framtiden.

Jag tog mitt ansvar som styrelseledamot på stort allvar och hade läst handlingarna framlänges och baklänges. Jag lyssnade noga på sekretariatets dragning och deras rekommendationer. Jag minns att jag kände mig tacksam över att ha så proffsiga anställda som kunde hjälpa oss i styrelsen att förstå och överblicka ekonomin.

Efter personalens dragning fick kassören ordet. Det var då polletten verkligen trillade ner för mig.

Kassören hade ett helt annat perspektiv än personalen, både mer långsiktigt och samtidigt mycket bredare. Med tydliga penseldrag kopplades de beslut vi skulle fatta ihop med vår vision för Amnesty, vi blev påminda om vilken slags styrelse vi ville vara och vilken riktning medlemmarna hade pekat ut både vid senaste och tidigare årsmöten.

Kassören hjälpte oss i styrelsen att se vilka möjliga konsekvenser de konkreta besluten kring ekonomin skulle kunna ha på framtiden. Vi fick hjälp att lyfta blicken och förstå vilka olika vägar vi egentligen stod inför. Att kassören var en person med ekonomiskt kunnande och tung ledarerfarenhet höjde kompetensen i styrelsen avsevärt på just det här området.

Det hjälpte oss i styrelsen att ta tillbaka initiativet, vi gick inte bara blint på sekretariatets förslag utan kunde resonera klokt och genomtänkt och fatta medvetna, strategiska beslut utifrån de underlag vi hade fått.

Var strategisk, även på lokal nivå.

Jag minns faktiskt inte vad besluten gällde, det har gått mer än ett decennium sedan den där dagen i styrelserummet. Jag minns inte heller om vi beslutade enligt förslaget från sekretariatet eller om vi fattade ett annat beslut. Det är inte poängen.

Poängen är att kassörens roll kan vara väldigt operativ och handla om kvitton och bankkonton, eller strategisk och visionär och handla om att förklara långsiktiga konsekvenser och hjälpa styrelsen att vara ekonomiskt genomtänkt och smart.

I bästa fall handlar det om en kombination av dessa roller. Även på lokal nivå där kassören har en mer praktisk roll så kan det kombineras med att tänka stort och långsiktigt. Det beror både på huruvida kassören är intresserad av att ta sig an rollen som strateg och på vilka förväntningar styrelsen väljer att ladda kassörs-rollen med.

Det kan också vara så att någon annan i styrelsen ska ha den rollen. Det är ju det fina med en ideell styrelse: utöver det som står i stadgarna så kan ni ju bestämma ganska fritt vad som ska ingå i de olika rollerna.

Det är en av de viktigaste punkterna när jag leder utbildningar för styrelser eller håller i en kickoff för en enskild styrelse: att ge utrymme för diskussioner om vad just den här styrelsen menar med olika roller i styrelsen. Hur ni vill jobba, så att ni blir den bästa styrelse ni kan vara och så att personerna i styrelsen kommer till sin rätt.

Föreningens ekonomi är dessutom ert gemensamma ansvar i styrelsen, inte bara kassörens.

Så hur kan ni hjälpas åt att höja er kompetens och strategiska, visionära förmåga inom ekonomiområdet? Hur kan ni formulera rollerna i styrelsen så att detta viktiga områden inte tappas bort?