ledarskap

Är din empati ett hinder i ditt ledarskap?

empati.jpg

Då och då möter jag ledare som har fått höra att de är alldeles för snälla. Eller ännu värre: de har fått veta från mentorer, coacher eller ledarutvecklare att de är för empatiska. Att deras empati är ett hinder om de verkligen vill lyckas som ledare. Att de behöver "jobba på att bli lite mindre empatisk".

Jag tycker faktiskt att det är ett dåligt råd, om än säkerligen välment. Du är inte för empatisk. Det är dags att vi reder ut begreppen.

Vad är empati?

Empati är ett begrepp som beskrivs och används på flera olika sätt. Ett vanligt sätt att diskutera empati är att dela upp det i två komponenter: affektiv och kognitiv empati:

1. Affektiv empati: förmågan att känna in det som någon annan känner, att leva sig in i någon annans känslor. Att själv känna av den smärta eller glädje som en annan människa känner, att en annan persons känslor väcker liknande känslor hos dig. 

Detta innebär inte att du nödvändigtvis förstår varför personen känner som den gör. Du behöver inte värdera, inte bestämma dig för om personens känslor är rimliga eller om du borde göra någonting åt saken. Affektiv empati handlar bara om att du har en förmåga att faktiskt känna in vad den andra personen känner. Via dina egna känselspröt får du information om den andra personens känslor.

Kan vi styra den här förmågan? Kan vi välja att känna empati eller inte, i en viss situation? Det vet jag inte. Däremot påverkas vår förmåga till empati av en mängd olika aspekter. Normer och fördomar spelar in och det verkar som att vi har större förmåga till empati med människor vi uppfattar som lika oss själva. 

(Avhumanisering, som beskrivs av Forum för levande historia som ett av stegen som vi behöver vara uppmärksamma på för att förebygga en upptrappning som kan leda till folkmord, innebär ju i grunden att vi lär oss att inte ha empati för en viss grupp människor.)

2. Kognitiv empati: förmåga att förstå vad den andra personen känner och kanske också varför. Att skapa mening i det du uppfattar att den andra personen känner. Att kunna sätta det i ett sammanhang och resonera kring det. 

Det handlar fortfarande inte om att hålla med, eller att göra den andra personens känslor och uppfattningar till sanning. Du kanske inte själv hade reagerat på det här sättet, men du förstår varför den andra personen gör det. Du accepterar att det här är verkligt för den personen.

Även här påverkas din förmåga av hur väl du känner personen och om du uppfattar att ni är en del av ett gemensamt sammanhang. Du kan träna din förmåga att förstå andra, genom att lyssna, ställa frågor och reflektera. Det kräver förstås att du faktiskt vill förstå den andra. 

Du kan sträva efter att förstå vad en annan människa känner och varför, helt utan att ge avkall på din egen känsla för vad som är rätt och fel.

Att känna med någon annan utan att förlora dig själv

Ok, vi bestämmer oss för att empati betyder att ha förmågan leva sig in i någon annans känslor och dessutom ha både förmåga och vilja att förstå vad den andra känner och varför. Hur kan detta vara ett hinder för ledarskap? 

Möjligen om du faller i en av följande fällor:

  1. Du övermannas av andras känslor. 
  2. Du väljer att låta andras känslor styra dina beslut. 

Det gäller att tydligt kunna skilja dina egna känslor från de känslor som väcks som en spegel-effekt av andras. 

Det händer att vi tror att vi är empatiska, men i själva verket har vi fantiserat ihop vad den andra personen känner och tänker, med utgångspunkt i oss själva. Det är lätt att råka blanda ihop egna minnen, känslor, rädslor och behov med andras.

Vi kan också råka svälja den andras känslor med hull och hår och göra dem till våra egna. Har du någon gång gått och känt dig ledsen eller rädd utan att veta varför, bara för att till sist inse att det här inte är dina egna känslor, att du plockat upp dem från någon annan? Då vet du vad jag menar. 

Ju tryggare och stadigare du är i dig själv, desto lättare är det att ha medkänsla och empati med andra. Det handlar inte om att skruva ner din empati. Möjligen att balansera den med starkare självkänsla. 

Konsten att vara snäll

När du har väl utvecklad empati så har du förmågan att känna in och förstå vad andra människor känner. Men vad gör du sedan med den informationen? Hur låter du din empati påverka dina beslut och handlingar?

I boken Konsten att vara snäll från 2005 gör Stefan Einhorn upp med den negativa klang som han uppfattar att orden snäll och god har fått. Han skriver:

Hur har det kunnat bli så här? Hur har beteckningar som “snäll” och “god” blivit negativt laddade ord? Varje gång jag hör den nedvärderande tonen häpnar jag och undrar om de som yttrar sig har insett vem det egentligen är som bäst har förstått vad som är viktigt i livet. Det är dags för ett paradigmskifte i synen på den snälla människan.

Och nog har det blivit ett paradigmskifte alltid. Fast inte alls det som Einhorn önskade sig, snarare tvärtom. Idag riskerar den som bryr sig om andra att få tillmälen som naiv, godhetsknarkare eller i värsta fall landsförrädare kastade på sig.

Stefan Einhorn försvarar i sin bok godhet och snällhet som de smarta och framgångsrika strategier de är, för såväl individer som organisationer och samhällen.

Det finns dock en anledning till bokens titel. Att vara snäll är en konst, en balansakt. Det ahr ingenting att göra med att låta sig köras över, att glömma lyssna på sin egen magkänsla, att sträva efter att bli omtyckt av alla eller att blunda för sådant som inte är rätt.

Tvärtom. Om att vara snäll betyder att göra det som du uppfattar som rätt och gott så kräver det ryggrad, mod och omdöme. Det kräver inte bara empati utan också att du känner dig själv, att du vet var du står och att du tar dig tid att lyssna in din egen kompass innan du fattar beslut.

Vad är ett gott ledarskap?

Empati är en superkraft. Det är en ovärderlig förmåga när det gäller att bemöta människor med omsorg och respekt och att samarbeta med andra.

Som alla superkrafter behöver din empati tränas och riktas för att du ska få så mycket ut av den som möjligt. Den behöver också balanseras och kombineras med mod, eftertänksamhet och reflektion.

Börja med att bestämma dig för vilken slags ledare du vill vara. Vad är ett gott ledarskap för dig? Hur vill du bemöta andra människor och hur vill du uppfattas?

Och vad behöver du för att må bra? Hur kan du använda din empati för att förstå människor omkring dig, utan att övermannas av känslor och tappa fotfästet? Och hur kan du värna dina egna gränser?

Hur kan du se till att du fattar väl genomtänkta beslut där empatin får vara med, men också ditt samvete, din förmåga till överblick och din uppfattning om vad som är rätt väg framåt?

Podd #12 Normer, upptrampade stigar och konsten att vara människa

Leva gott, avsnitt #12

I avsnitt 12 av podden Leva gott samtalar jag med terapeuten Fredrik Persson om hur vi kan förhålla oss till beteenden vi har och som vi kanske helst skulle vilja vara utan, om hur han ser på olika typer av terapi och om ifall jag är en perfektionist eller helt enkelt gillar att göra saker ordentligt.

Leva gott är en podd om viljan att vara en god kraft och göra skillnad och om längtan efter en vardag där jag trivs och kommer till min rätt. Jag spelar in podden tillsammans med fem kloka vänner som turas om att hjälpa mig att utforska olika ämnen. Alla avsnitt finns på www.lisamoraeus.se/levagott.

Lämna gärna en kommentar när du har lyssnat! Och glöm inte att lämna din e-postadress längst ner på den här sidan om du vill ha ett mail när nästa poddavsnitt kommer ut.

Ett verktyg för styrelsens kickoff

En av de projekt som jag lägger mycket tid på just nu är att färdigställa ett material som jag kallar “workshop-kit för styrelser”. Det är ett antal mycket korta föreläsningar med tillhörande arbetsmaterial som ideella styrelser kan använda på egen hand, som ett alternativ till att anlita mig för att hålla en workshop.

Det började med att jag skapade en webbkurs för styrelser för några år sedan. Feedbacken jag fick var tydlig: kursen var alldeles för omfattande och det var svårt för styrelserna att avsätta tillräckligt med tid för att genomföra den. Därför har jag delat upp kursen i mindre delar.

Dessutom insåg jag snabbt att det som styrelserna egentligen behövde inte var en kurs.

De behövde inte i första hand utbildas i styrelsekunskap utan få stöd att i att ta tag i de där viktiga diskussionerna om hur de skulle jobba tillsammans, hur de ville tolka uppdraget och sina roller inom styrelsen.

20180301_202821.jpg

Mitt första workshop-kit lanseras under mars och kommer att gå att köpa från min webbsida. Det är tänkt för styrelsens kickoff, avspark eller vad ni vill kalla den där workshopen som ni planerar in i början av styrelseåret för att lägga grunden för ett riktigt bra styrelseår. Själva materialet i workshop-kitet ligger i en lärplattform och ni betalar för en inloggning som ger er tillgång under en viss tid.

Med hjälp av föreläsningarna och övningarna som hör till så kommer ni överens om vilken slags styrelse ni vill vara, vad ni ser som styrelsens viktigaste uppgift och hur ni vill fördela ansvaret mellan er i styrelsen.

Sen går ni förmodligen iväg och äter glass, spelar kubb, klättrar i träd, äter en god middag eller vad ni nu gillar att göra, för att lära känna varandra och sätta tonen för er tid tillsammans i styrelsen. Men den biten får ni klara av på egen hand.

Min främsta tanke med workshop-kitet är att ge dig som är ordförande lite hjälp på traven.

Jag vet hur mycket det är som ska göras och planeras i början av ett styrelseår. Du kan så klart planera en bra kickoff för styrelsen själv utan problem, men här får du en färdig mall att följa och slipper uppfinna hjulet på nytt.

Dessutom innebär workshop-kitet att du och jag hjälps åt med ledarskapet av workshopen. Jag finns på plats, om än inte irl så i alla fall i inspelad form, där jag guidar er steg för steg genom workshopen. Då kan du delta mer helhjärtat i övningarna tillsammans med resten av styrelsen.

Vill du ha ett mail när workshop-kitet är klart att beställa? Skriv upp dig på nyhetsbrevslistan, längst ner på den här webbsidan.

Vilken skillnad vill du att ni ska göra som styrelse, det här året? Hur kan du som ordförande bidra till att skapa förutsättningar för det? 

Vill du dela det här inlägget, till exempel på Facebook? Klicka på "Share" under inlägget. Tack!

Uppdrag: hållbart engagemang bland unga

Personal på LSU i samtal om förväntningar och behov, på en av våra workshops om en hållbar arbetsmiljö.

Personal på LSU i samtal om förväntningar och behov, på en av våra workshops om en hållbar arbetsmiljö.

Ett av mina viktigaste och mest meningsfulla uppdrag det här året har varit samarbetet med LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, kring projektet HEL. HEL står för Hållbart Engagemang och Ledarskap och syftar till att bidra till ett mer hållbart engagemang i det civila samhället, framför allt bland unga som är ideellt engagerade eller jobbar i ideella organisationer.

LSU är en paraplyorganisation för ungdomsorganisationer i Sverige. Medlemsorganisationerna är 83 till antalet, Röda Korsets och Rädda Barnens ungdomsförbund finns med liksom flera partipolitiska ungdomsförbund, men också till exempel Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer, Scouterna och Spelhobbyförbundet SVEROK, för att nämna några. LSU arbetar för att underlätta ungt engagemang och skapa bättre förutsättningar för ungas organisering.

Genom projektet HEL arbetar LSU fram stöd för föreningar och organisationer som vill arbeta med att motverka stress och psykisk ohälsa och bidra till hälsofrämjande och långsiktigt hållbart engagemang.

Klokt nog har LSU börjat med sig själva och det är där jag kommer in i bilden, tillsammans med min kollega Sara Norrby Wallin. Vi har under året arbetat med både styrelsen och kansliet för att hjälpa dem att skapa och upprätthålla en hållbar arbetsmiljö, för både anställda och ideella. De metoder och verktyg som vi använder i det arbetet ligger sedan till grund för den metodik som LSU ska göra tillgänglig för alla ungdomsorganisationer.

Det känns så bra och rätt att vara en del av detta. Att få stötta LSU när de hittar fram till sätt att arbeta som är hållbart för dem själva och samtidigt veta att det vi gör blir “skalbart”, att det kommer att nå ut till fler i och med projektet.

Det är tydligt att det finns ett stort behov av att jobba med de här frågorna inom den ideella sektorn. Inte bara bland ungdomsorganisationerna. Det är så lätt som förtroendevald eller anställd i en ideell organisation att känna sig otillräcklig och att jobba alltför hårt, särskilt eftersom många brinner starkt för organisationens syfte. Samtidigt är strukturerna otillräckliga, de skyddsnät i form av en chef som kan hjälpa dig att prioritera, tydliga roller och normer kring att jobba hållbart saknas ofta.

Sara och jag pratade förresten om vikten av struktur för att främja kreativitet i det senaste avsnittet av podden Leva Gott. Struktur kan ju både bidra till stress och tvärtom skydda oss, det beror alldeles på.

Jag är väldigt glad över alla initiativ som tas kring den här frågan just nu. Maktsalongens nolltolerans är ett exempel, den nystartade facebookgruppen Hållbart Engagemang är ett annat.

Stress och psykisk ohälsa för oss som är engagerade är ett strukturellt problem. Det är oerhört viktigt att ansvaret för att “stressa mindre” och “ta hand om dig” inte läggs på oss som individer. Det är strukturerna som måste förändras i grunden.

Samtidigt behöver vi som är engagerade och som far illa av stressnormer och otillräckliga strukturer hjälp att hantera situationen här och nu. Det behöver finnas stöd för enskilda samtidigt som vi förändrar världen. Det ena står heller inte i motsats till det andra, så länge som de enskilda insatserna inte innebär skuldbeläggande eller ansvarsutkrävande av den som behöver stöd.

Egentligen handlar det om (minst) fyra nivåer:

  1. Enskilda som är drabbade behöver stöd, nu genast.

  2. Vi behöver jobba på gruppnivå, med grupper, styrelser, arbetsplatser. Vi behöver synliggöra och förändra normer och förväntningar, vi behöver bidra till hälsofrämjande kultur, konstruktiv konflikthantering och förståelse för gruppdynamik, till exempel.

  3. Vi behöver jobba på en strukturell nivå i organisationen eller på arbetsplatsen, vi behöver skapa förutsättningar i form av systematiskt arbetsmiljöarbete, vettiga roll- och uppdragsbeskrivningar, arbetsordningar, mötesrutiner. Vi behöver bli riktigt, riktigt bra arbetsgivare inom civilsamhället.

  4. Vi behöver förändra hela samhället. Stress, höga krav, orimliga förväntningar och konsekvenserna i form av psykiska ohälsa är någonting som genomsyrar, kanske till och med bär upp det samhälle vi har skapat. Hur gick det till, när gjorde vi egentligen en gemensam överenskommelse om att bygga upp system som gör det svårt för så många att få ihop sin vardag och må bra? Och hur kommer vi ur den här karusellen?

Jag vill gärna bidra till framför allt punkt två ovan, genom mitt arbete bland annat tillsammans med Sara. Även punkt ett och tre har jag gott hopp om att bidra till, inte minst genom mitt starka nätverk av skickliga konsulter. Punkt fyra har jag inte riktigt svar på och ändå känns den som den allra viktigaste nöten att knäcka, särskilt på lång sikt.

Hur som helst. Att vara en del av LSU:s projekt HEL ger mig möjlighet att bidra till lösningar, på flera nivåer. Det är fantastiskt! En pusselbit i taget.  

Podd #7 Ta makten över strukturerna! Om balansen mellan kreativitet och ordning.

Leva gott, avsnitt #7 (Soundcloud).png

Podden Leva Gott har tagit ett mycket, mycket långt sommarlov. Så långt att jag till sist undrade om den skulle vakna till liv igen eller hade somnat in för gott. Men så plötsligt slog den upp ögonen, blinkade yrvaket och spottade sedan ur sig sitt sjunde avsnitt. Äntligen! 

I avsnitt nummer sju pratar jag med Sara Norrby Wallin om jakten på balansen mellan ordning och reda och kreativ spontanitet, i föreningslivet, arbetslivet och privatlivet. Möjligen blev det något av ett strukturernas försvarstal (Sara och jag gillar ordning och reda). Slutsatsen är i alla fall att vi kan ta makten över strukturerna, skapa den ordning som passar oss själva och som möjliggör kreativitet, inte kväver den. 

Podden Drömmen om Målajord och avsnittet med Rob Hopkins hittar du här. 

Vill du veta mer om Omställningsrörelsen i Sverige så klickar du här.

Hoppas att du tycker om det här avsnittet av podden Leva Gott! Med lite tur dröjer det inte lika länge till nästa den här gången. Vill du vara säker på att inte missa det så skriver du lämpligen upp dig på nyhetsbrevet (klicka här och skrolla längst ner)