företagande

Visionsarbete under palmerna

Jag skriver det här på ett hotellrum. Genom fönstret ser jag palmer sticka upp bakom hustaken. Jag är en bra bit hemifrån. 

Vad gör jag här, i San Diego? Varför har jag satt mig på ett flygplan, trots att jag verkligen inte gillar att flyga, särskilt inte långt (främst av miljöskäl men också för att det är så förskräckligt obekvämt) och susat iväg över halva världen, alldeles på egen hand? Det beror på två amerikanska företagare som har betytt mycket för mig under det här året. 

Under våren har jag gått en digital utbildning som heter B-school. Det är ett program för digitalt företagande som skapats av Marie Forleo. Steg för steg har jag med Marie Forleos hjälp jobbat igenom vad jag vill med mitt företag, vem jag riktar mig till, vad det är jag säljer egentligen och på vilket sätt jag vill marknadsföra mig. Jag är långt ifrån klar (tack och lov har jag tillgång till lektionerna på livstid), men mycket har blivit klarare och enklare tack vare B-school. 

Jag köpte B-school genom Amy Porterfield, en annan amerikansk entreprenör som jag har följt under många år.  Jag tycker mycket om hennes podcast. Genom att jag köpte programmet genom henne så har jag också fått vara en del av ett exklusivt nätverk det här året. Det är det nätverket som träffas här, i San Diego, i helgen.

Jag är här för att under två dagar nätverka med andra företagare från hela världen som ingår i Amy Porterfields B-schoolnätverk. Både Amy Porterfield och Marie Forleo kommer att hålla i workshops med oss under helgen. 

Dagarna fram till själva eventet har jag ägnat åt visionsarbete. Naturligtvis har jag också upptäckt San Diego, åkt runt med lokalbuss och -tåg och spanat in stadsdelar som Little Italy, Gaslamp Quarter, hamnen med lyxbåtarna och Ocean Beach med surfarna. Jag har låtit mig inspireras, suttit på parkbänkar och tittat ut över havet och haft livliga diskussioner med mig själv (till förbipaserandes förtjusning) om vad det är jag vill och var jag är, i mitt liv och i mitt företagande. 

Det viktigaste under de här dagarna, förutom att hinna landa och sova ut efter flygresan, har varit att sätta en tydlig intention för helgen. Vad är det jag vill med den här konferensen? Vad vill jag ska vara tydligare när jag reser härifrån? Var är luckorna i min plan, var behöver jag inspiration och var behöver jag bli utmanad eller få nya perspektiv? 

Jag förutsätter att jag kommer att ha roligt och träffa en massa intressanta människor. Men jag vet också av erfarenhet att ju tydligare intention jag har, desto mer kommer jag att få med mig hem. Det är inte alls säkert att de insikter och tankar jag får med mig är de jag siktade på, men på något sätt fungerar intentionen som ett sökarljus som gör det lättare att sortera i bruset (ursäkta metafor-blandningen).  

Några anledningar till att jag tycker om B-school: 

  • Nätverket av företagare över hela världen, med helt olika fokus. Det vi har gemensamt är att vi är entreprenörer som vill bygga företag med både hjärta och hjärna och att vi använder digitala verktyg för att bygga vår plattform. I övrigt sysslar vi med helt olika saker, allt ifrån smyckesdesign till coaching och allt däremellan.
  • Det har förenklat och förtydligat vilka delar jag behöver jobba med i mitt företag. Både Marie Forleo och Amy Porterfield är bra på att förklara och bryta ner saker. Att bygga vidare på mina företagsidéer känns nu mer som en trappa att kliva upp för steg för steg, och mindre som ett enormt nystan av olika trådar av samma färg och kvalitet som är hopplösa att reda ut. 
  • Det handlar om mig. B-school är inte one size fits all, utan guidar mig i att skapa ett företag som passar mig, utifrån vad jag vill, vad jag kan och vilka just mina förutsättningar är. 
  • Det handlar om dig. Jag har fått verktyg och metoder för att förstå ännu bättre vem det är jag vill nå och vad jag vill hjälpa dig med, du som följer min blogg, prenumererar på mina brev per e-post eller köper mina tjänster.  
  • Det handlar om att göra skillnad. Alldeles för många företagskurser utgår ifrån att företagande i första hand handlar om att tjäna pengar. Här har min vilja att göra skillnad fått stå i centrum, det är det som mitt företagande bygger på. Och då handlar det inte om att tjäna mycket pengar först, för att sen kunna använda de pengarna för att göra skillnad. Det handlar om att tjäna pengar på ett sätt som i sig gör världen bättre. 

Nu ska jag koppla ner (dvs koppla bort mitt bärbara tangentbord som jag skriver det här blogginlägget på, med hjälp av en blogg-app på min telefon) och gå ut i solen. Idag ska jag träffa en svensk företagare som också är här för eventet. Kanske blir det en glass i hamnen eller så. Och företagsprat. 

Hur håller du fokus och påminner dig själv om vad det är du gör och varför? Och hur ser du till att ha likasinnade att prata med om gemensamma utmaningar?  

Jag återkommer med en rapport efter helgen, här på bloggen. Kanske när jag är tillbaka i Sverige och Växjö igen.  

upload.jpg

Min arbetsplats just nu. 

Drömmar om hösten och strukturer för effektivitet och sinnesro i mitt arbete

Det här drömmer jag om under heta sommardagar när jag är frustrerad över att det är för varmt för att göra någonting vettigt eller tänka några kloka tankar:

Jag drömmer om att vakna en tidig höstmorgon, äta frukost och sedan sätta mig vid min arbetsplats. Jag drömmer om att känna inspiration, viljan att skapa, att producera. Känslan av att bocka av en att-göra-lista, att avsluta saker jag påbörjat. Att känna mig nöjd och glad och effektiv.

Jag vill att mitt arbetsflöde under en dag ska kännas naturligt, med få distraktioner och tillräckligt med tid för att fokusera på en sak i taget. Det är så jag jobbar bäst, då kommer jag till min rätt.

Naturligtvis vill jag att vardagen ska brytas av ibland också. Jag längtar också efter att susa iväg på cykeln till tåget, åka iväg någonstans och föreläsa eller utbilda, att inspirera och bidra med nya verktyg och perspektiv.

Men mellan uppdragen vill jag ha en arbetsvardag som fungerar, med flöden och processer som är väl genomtänkta och som gör att jag bara kan kliva rakt in i mitt arbete på morgonen, utan att börja med att fundera över vad det är jag egentligen sysslar med och vad jag ska ägna tid åt idag.

Eller ännu värre: att snubbla rakt in i ett pågående kaos där arbetsdagen går åt till att släcka bränder och fånga in alla bollar som kastas in från sidan. Jag vill känna att jag styr mitt eget arbete, inte att jag vid dagens slut undrar vad jag egentligen har gjort idag, hur klockan plötsligt kan vara så mycket och var den här molande huvudvärken kommer ifrån.

Därför ägnar jag lite tid åt att se över mina arbetsprocesser och flöden så här under sensommaren, medan kalendern fortfarande är ganska luftig.

Mina inkorgar

Vad är det egentligen som styr mitt arbete? Varifrån kommer alla punkterna på min att-göra-lista, alla de projekt och fokusområden som utgör mitt jobb? Hur tar de sig in, genom vilka ingångar? Och hur tar jag emot dem, bedömer dem och bestämmer om de kvalar in och i så fall i vilket projekt och på vilket sätt?

Egentligen handlar det om två olika kategorier: det ena är mina egna idéer och sådant som jag vill göra eller förverkliga. Det andra är impulser utifrån, det kan vara en offertförfrågan i mailen, en inbjudan till en konferens, ett samtal från min redovisningskonsult som behöver någonting av mig eller ett sms från en kollega som undrar om jag vill genomföra ett uppdrag med henne.

En sak som har skapat väldigt mycket mer sinnesro i mitt arbetsliv är uppmaningen från David Allen i Getting Things Done (som jag skrivit om tidigare, till exempel här) att minimera antalet inkorgar och att skapa rutiner för hur jag hanterar dem, varje dag och varje vecka.

 Överst: inkorgen. Mellan: tidningar jag vill läsa (hur blev det sådär många?). Underst: underlag för bokföringen. 

Överst: inkorgen. Mellan: tidningar jag vill läsa (hur blev det sådär många?). Underst: underlag för bokföringen. 

Framför allt är det den enkla åtgärden att skapa en fysisk inkorg på mitt skrivbord som har gjort störst skillnad. Där lägger jag allt som ska processas och jag ser till att tömma den minst en gång i veckan. Det kan vara räkningar, inbjudningar och annat som landar i den fysiska brevlådan, anteckningar från möten, någons visitkort med en notering på baksidan.

Om jag får världens bästa idé om ett nytt projekt jag vill sätta igång med (vilket händer mig lite för ofta) så skriver jag en notering om det och lägger anteckningen i inkorgen. Där hamnar också kvitton, programblad som jag kanske vill spara och flyers för någonting jag vill ta ställning till senare.

Jag jobbar hemma och delar arbetsrum med min sambo (som är frilansskribent och fotograf). Jag skiljer inte på privat och arbete när det gäller inkorgen på skrivbordet, allt hamnar där.

När jag kommer hem från en resa, till exempel ett uppdrag, så brukar jag tömma fickor, handväska och eventuella ytterfack i resväskan och lägga allt som behöver processas i inkorgen på skrivbordet.

Mina inkorgar är alltså:

  • E-post
  • Telefon, inklusive telefonsvarare
  • Messenger
  • Inkorgen på mitt skrivbord

Att hålla koll på inflödet är en bra början. Nästa steg är förstås att ha ett sätt att tömma inkorgarna, att bedöma vad som ska hända med varje sak, fatta beslut och antingen arkivera på rätt ställe eller uppdatera att-göra-listor och projektlistan så att ingenting trillar mellan stolarna.

Hur ser dina inflöden ut, har du koll på dina inkorgar? Tömmer du dem regelbundet, eller hamnar saker i högar och det är slumpen som avgör vad som faktiskt blir hanterat och processat på det sätt som du vill?

Fungerar ditt system för dig?

Jag behöver fila på visa delar av mitt system. Det gör jag nästan varje gång en ny termin börjar. Det är mitt sätt att skapa bättre arbetsmiljö för mig själv och att ge mig själv möjlighet att vara mitt bästa jag. Dessutom är det ett bra sätt att väcka jobbhjärnan lite mjukt och försiktigt.

Snart sätter allt igång igen. Jag längtar!

Effektivitet i väntan på att inspirationen ska dyka upp

En stor anledning till att jag jobbar som egenföretagare är att jag vill styra över min egen tid och jobba med det som känns meningsfullt och kul. Att få följa min inspiration och min lust istället för att göra det som någon annan har bestämt.

Det är ju inte bara egenföretagare som har den förmånen, vi är många som har jobbsituationer där vi får styra över vår egen tid och till stor del också bestämma vad vi ska ägna tiden åt.

Det är en förmån – men också en stor utmaning.

Även de mest inspirerande och motiverande projekten har delar som inte alls känns särskilt roliga eller meningsfulla. Planering, rapportering, administration. Produktion av saker som var väldigt roliga att tänka ut men visar sig kräva viss disciplin för att också få att materialisera sig i verkligheten.

Jag skulle inte nå ett enda mål om jag gick upp på morgonen och väntade på att inspirationen skulle infinna sig innan jag tog tag i någonting. Ibland är det liksom bara att tugga i sig sakerna på att-göra-listan, en efter en.

Det händer att jag gör en deal med mig själv. Lisa, du får känna dig oinspirerad, seg och omotiverad. Men du kan väl jobba lite samtidigt? 

Ett av mina favoritverktyg för sådana dagar är Pomodoro. Det är en teknik som går ut på att jobba med en specifik uppgift, i korta intervaller och med regelbundna pauser.

Lite längre ner på sidan beskriver jag hur det fungerar, steg för steg.

Två poänger med pomodoro

Det finns minst två viktiga poänger med det här sättet att jobba:

  1. Du fokuserar på en sak i taget. Du lägger undan mobilen, stänger mailen och Facebook och jobbar med en specifik uppgift i 25 minuter.
  2. När du jobbat i 25 minuter tar du paus. Det är någonting med det här att först jobba koncentrerat under en (förhållandevis) kort stund och sedan bryta koncentrationen och göra någonting helt annat. Jag tycker att det gör mig skärpt medan jag jobbar och jag får mycket mer gjort.

Jag brukar se till att resa mig upp så fort pomodoro-klockan ringer. Jag rör på mig lite, går och hämtar ett glas vatten, dansar lite på stället, städar lite.

Här är en liten video som jag spelade in någon gång i våras, där jag berättar varför jag tycker så mycket om det här sättet att jobba:

Blir du nyfiken på poddavsnittet jag nämner i videon så finns det här: Podd #9, intervju med Maria Estling Vannestål om boken Lex Katarina.

Så här jobbar du enligt pomodorotekniken

Tekniken innebär att du jobbar i korta intervaller med en specifik uppgift, för att därefter ta paus. Du bestämmer själv hur länge du vill jobba och hur ofta du vill ta paus, men om du vill följa den traditionella pomodorotekniken så gör du så här:

 När Francesco Cirillo hittade på pomodorotekniken använde han en äggklocka som föreställde en tomat, därav namnet på tekniken. Pomodoro betyder tomat, på italienska och inte på spanska som jag påstår i videon ovan.

När Francesco Cirillo hittade på pomodorotekniken använde han en äggklocka som föreställde en tomat, därav namnet på tekniken. Pomodoro betyder tomat, på italienska och inte på spanska som jag påstår i videon ovan.

  1. Bestäm dig för vilken uppgift du ska jobba med.
  2. Sätt en timer på 25 minuter.
  3. Arbeta med det du har bestämt dig för.
  4. Sluta jobba när klockan ringer och markera på ett papper att du jobbat ditt första pomodoro-pass.
  5. Ta fem minuter paus.
  6. Sätt klockan på 25 minuter och jobba ett pass till.
  7. När du jobbat fyra pass (och har fyra markeringar på ditt papper) tar du en längre paus, till exempel 15 eller 25 minuter.
  8. Börja om.

Det är roligt att jobba med pomodorotekniken i grupp. Då kan ni lägga till en runda där alla uttalar vad de tänker jobba med under den kommande 25-minuterspass, samt en runda i slutet av passet där alla säger något om hur långt ni har kommit och om ni tänker fortsätta med samma uppgift under nästa pass eller gå över till någonting annat. 

Brasklapp om motivation och inspiration

Om det du har att göra känns tungt, tråkig och meningslöst så tycker jag att du ska lyssna på den känslan. Vad beror den på?

Kanske du behöver ta några dagar ledigt och vila? Eller kanske du behöver fundera på om fyller dina dagar med rätt sak? Mitt blogginlägg med Therese Hagstedt om att följa sin lust kan vara en bra grund för den typen av reflektioner.

Pomodorotekniken och andra verktyg för att vara effektiv kan hjälpa oss att få saker gjort och att komma vidare med det vi verkligen vill göra. Bara vi inte använder teknikerna för att tvinga eller lura oss själva att ägna tiden åt fel saker och låta bli att lyssna på vår inre röst.

Med det sagt: happy pomodoring! Och ja, det finns förstås en massa appar och annat som bygger på pomodorotekniken. Till exempel den här behändiga pomodoroklockan i din webbläsare.

Nu kör vi!

Vad gör du när allting händer på samma gång? Sju sätt att hantera stress och hålla balansen.

Häromdagen postade min vän och kollega Sara Norrby Wallin en video på Facebook, det är en spaning som hon kallar “Här kommer alla årstiderna på en och samma gång”.

Det är inte bara en parafras på Per Gessle, utan också en referens till en bild som jag brukar använda. Jag brukar prata om projekt i olika växtstadier: de som är på fröstadiet, de som bara tittar upp över ytan, de som blommar och ger frukt och de som det är dags släppa taget om så att näringen kan återgå till kretsloppet.

Sara beskriver hur det är full fart på samtliga stadier i hennes liv just nu, både privat och jobbmässigt. Hon undrar: hur gör vi för att hålla balansen, hur hanterar vi när allting verkar hända precis samtidigt?

Det är inte bara för sin egen del som Sara funderar över de här frågorna. Om en vecka modererar hon ett frukostmöte på temat hållbart arbetsliv, för näringslivet i Växjö. Och Sara och jag har det stora nöjet att få vara med på ett hörn när LSU – Sveriges ungdomsorganisationer tar ett ordentligt grepp om frågan om hållbart engagemang för oss som brinner.

Sara delar med sig av några bra strategier i slutet av sin video. Jag vill fylla på med några här. Vi kommer båda att återkomma till frågan, tillsammans och var för sig. Och vi vill gärna höra dina tankar! Skriv en kommentar: vad är ditt bästa överlevnadstips när det blir för mycket i din vardag?

1. Se stressen i vitögat

Mitt första tips är att göra en kartläggning. Stanna upp. Skriv ner din stress. Och då menar jag allt: skriv ner allt det som stressar dig. Vilka projekt, vilka åtaganden, vilka relationer, vilka ansvarsområden eller roller? Skriv huller om buller. Fånga stressen på pappret.

När du får ner allt på papper så får du lite mer överblick, lite mer kontroll. Du kan se varje sak för sig, istället för att allt rusar runt i ditt huvud. Kanske ser du redan lösningar på en del av det som stressar. Kanske är det vissa saker som faktiskt inte känns så farligt stressande längre, eller inte så viktiga som du upplevde nyss.

Men framför allt blir det möjligt att ta nästa steg:

2. Gör en ärlig översyn

Ta hjälp av någon du litar på om du vill, eller ta ett möte med dig själv: Är det här tillståndet tillfälligt, så som Sara beskriver i videon?

Kommer det att lugna sig snart, handlar det här om att dina åtaganden klumpade ihop sig på ett olyckligt sätt eller att många olika saker anföll dig i flock? Är det “lite mycket just nu” på riktigt, eller har det blivit ett tillstånd som inte verkar förändras framöver?

Om det är tillfälligt: känns det ok? Är det ok att det är mycket under en period och har du planerat in tillräcklig återhämtning efter den här perioden?

Om det inte är tillfälligt utan du känner att din vardag faktiskt är så här stressig och det påverkar dig negativt, så är det läge att förändra saker. Det ska inte vara så här. Livet ska inte vara en ständig jakt. Det ska vara gott att leva.

Är det någon del av ditt liv som behöver förändras, mer eller mindre radikalt? Vad behöver du för att göra den förändringen?

3. Hantera det som stressar dig

Det är lätt att få panik och bli paralyserad av stress. Men du kan ta kontrollen. Du kan välja att titta på ett projekt i taget, ta hjälp av någon annan om det behövs och göra en plan. Vad behöver hända? Vad behöver du hjälp med? Vad behöver du släppa taget om?

Är det någonstans du behöver sänka ambitionerna, kanske “kill your darlings”, kanske bestämma dig för att skjuta upp saker eller göra saker bra istället för perfekt, trots att du är en person som alltid levererar i tid och med hög kvalitet?

stress.png

Är det något område som skulle behöva lite mer struktur, behöver du hitta system som underlättar? Kanske ett sätt att fånga in tankar så att du slipper ha dem i huvudet?

När jag har mycket på gång samtidigt så plockar jag fram två av mina favoritfrågor: Vilket är det enklaste sättet? och Finns det ett enklare sätt? och ställer någon av dem till mig själv inför varje sak jag ska göra, varje projekt jag tar tag i. Det brukar hjälpa mig att skala ner och inte gör allting så förfärligt komplicerat. 

4. Be om hjälp

Involvera människor omkring dig. Prata med dina närmaste och be om hjälp, gärna så specifikt som det går. Det kan handla om att få praktisk hjälp och avlastning eller hjälp att tänka och planera. Det kan handla om att förvarna om att du har väldigt mycket nu och inte kommer att kunna leverera på den nivå som de är vana vid från dig.

Det kan också handla om att berätta för dina närmaste att du är stressad och orolig och att du behöver extra kärlek och omtanke.

Är det möjligen så att du kan bli lite kort i tonen mot dem du älskar när du är stressad? (Jag vet att det händer mig.) Kanske finns det risk för att det i sin tur triggar igång reaktioner hos dem så att ni hamnar i onödiga konflikter?

Be om hjälp. Människor omkring dig kan inte läsa dina tankar. Berätta för dem vad du behöver och be om ursäkt ifall du har råkat trampa dem på tårna lite för ofta (och lite för hårt) på sistone.

5. Ta hand om dig

Skapa utrymme för vila och återhämtning. Nu genast. Det behöver inte vara så komplicerat, men du behöver stanna upp och andas. Särskilt när det är som mest hektiskt. Ge dig tid att äta ordentligt (utan att jobba samtidigt), varva ner innan du ska sova, umgås med människor du tycker om, vara ensam. Gör det just du behöver för att sänka dina stressnivåer.

6. Är du rädd att gå in i väggen?

Allt fler pratar om utbrändhet som en folksjukdom, närmast en epidemi. Inte minst bland unga som har ledarpositioner inom den ideella sektorn.

Det är bra att vi pratar om det här och att vi tar det på allvar. Men själva rädslan för att bli utbränd kan också vara en stor stressfaktor i sig själv. Det gäller att vi tar risken att bränna ut oss på allvar – men utan att låta den risken bli ytterligare en sak vi måste hålla koll på och hantera, bland alla andra projekt och åtaganden.

Att du har mycket att göra under en period betyder inte att du riskerar att gå in i väggen. Men du behöver vara ärlig mot dig själv och lyhörd för vad du vill, har lust med och behöver. Särskilt om du är en person som är bra på att ta ansvar, se alla andras behov, bita ihop och göra det som krävs.

Här är mina råd: bestäm dig för att du är värd ett hållbart vardagsliv. Och sök hjälp om du är orolig. Prata med vårdcentralen eller företagshälsovården om du har tillgång till en sådan. Förutsätt inte att du förr eller senare kommer att gå in i väggen utan ta hjälp att utvärdera din oro och ta reda på om den är befogad.

7. Var försiktig med den där drinken

Slutligen: Sara avslutar sin video med en fin liten hint till sin man om att det möjligen är dags att ställa frågan “Vill du ha en drink” när den här arbetsveckan äntligen är slut. Hon poängterar också att detta händer mycket sällan i hennes liv.

Jag missunnar inte Sara en drink, tvärtom. Men jag vill säga detta: om du märker att alkohol (eller någon annan drog) har blivit ditt sätt att slappna av från stressen, kanske till och med ett måste för att få tankarna att sluta snurra, då är det en varningssignal. Antingen behöver du göra förändringar i ditt liv därför att du just nu utsätts för alldeles för mycket stress, eller också handlar det om att du behöver hitta en annan ritual, ett annat sätt att markera gränsen mellan arbete och vila för dig själv. En annan portal mellan världarna.

Du är värd att må bra

Ett gott liv handlar om att göra skillnad, att förändra världen, men också om att må bra i sin vardag. Att känna att du kommer till din rätt, att du får tillgång till dina superkrafter, att du får ha roligt och att det du gör är meningsfullt.

Vi behöver göra upp med normaliseringen av orimligt mycket stress som en del av livet för den som brinner för någonting. Vi behöver sluta acceptera och stå ut och börja ställa krav och ta kontrollen.

Vilket är ditt bästa knep eller tips för att må bra, även när det händer mycket på alla fronter samtidigt? Skriv en kommentar om du vill.

Vad vill du läsa?

vad-vill-du-lasa.png

Den här bloggen är till för dig som tar ansvar och förändrar världen. Inte för att du måste eller för att någon annan tycker att du borde, utan för att du helt enkelt inte kan låta bli.

Du är engagerad, du brinner för någonting, du vill bidra till en bättre värld, vilka ord du nu väljer för att beskriva det. Jag tror dessutom att du gillar struktur och planering, att du till stor del styr över din egen tid och att du är intresserad av områden som personlig utveckling, ledarskap och grupputveckling.

På den här bloggen vill jag bidra med tankar, perspektiv, tips och tricks som jag hoppas att du har nytta av. Därför skulle jag vilja be dig om hjälp.

Just nu håller jag på med planeringen av det närmaste halvårets blogginlägg. Varje vecka tänker jag publicera ett nytt blogginlägg (och ungefär vart fjärde blir ett poddavsnitt). Men vad ska jag skriva om? Vad vill du helst läsa?

Här nedan listar jag tolv idéer. Vilka tre av idéerna skulle du helst vilja att jag utvecklar och skriver blogginlägg om? 

Läs igenom idéerna och svara med hjälp av formuläret längst ner. De tre idéer som får flest röster kommer jag omedelbart att lägga in i planeringen. 

Är det någonting du önskar att jag skriver om som inte finns med i den här listan? Då vill jag så klart gärna veta det också. 

Tack för hjälpen! 

Idéer till blogginlägg

  1. Att träna på att se saker som händer i en grupp och sätta ord på det: Vad är det som händer i gruppen nu? Vad behöver hända nu och hur kan du möjliggöra det?
  2. Strategier för att bygga upp stresstålighet, att skaffa marginal för tuffa tider.
  3. Om att komma till sin rätt och att lämna sammanhang där du inte gör det.
  4. Lär känna dina “triggers”, de som gör att du överreagerar eller tappar kontrollen, och lär dig hantera dem.
  5. Att hantera “Det är svårt”, “jag kan inte sådant här” och andra självuppfyllande profetior.
  6. Om att vara dig själv och slippa förställa dig eller förändra dig (till exempel för att vara en bra ledare eller en framgångsrik företagare).
  7. Empati är en superkraft! Låt ingen inbilla dig något annat.
  8. Om att vara i förändring och att släppa taget om saker för att annat ska kunna gro.
  9. Om glappet mellan det jag vill och det jag är kapabel till. Att stå ut med att det inte blir riktigt, riktigt bra förrän du har övat. Mycket.
  10. Vem är du när du är dig själv? Träna ditt gehör, lär dig känna igen när du är den du vill vara.
  11. Om att bli medveten om din påverkan på människor omkring dig. Hur din attityd och ditt beteende spelar roll och ger ringar på vattnet. 
  12. Hur det som irriterar dig som mest är värdefulla ledtråd till dina viktigaste värderingar.

Hur en slipsten ska dras (och när det är dags att slipa sågen)

20180225_165658.jpg

Det var en gång en man som stod i skogen och höll på att såga ner ett stort träd. Han hade mycket bråttom och han sågade och sågade. Mer och mer muskelkraft fick han använda ju längre dagen gick. Jag borde slipa sågen, tänkte han. Men jag hinner inte.

Tre dagar senare stod mannen fortfarande i skogen. Han hade inte kommit särskilt långt.

Vad är det som du inte hinner med och som därför saktar ner dig och tar din energi? Vad är det för system du borde uppdatera? Praktiska saker du borde fixa? Saker du skulle kunna be om hjälp med, men som du inte riktigt har tid att förklara för någon annan utan tar tag i själv istället?

Kanske du skulle behöva göra någonting för att förbättra samtalskulturen i gruppen du leder, så att ni blir bättre på att hantera konflikter innan de hinner växa sig stora. Det skulle göra er mer effektiva och dessutom skulle ni må bättre. Men när ska ni ha tid med sådant?

Att fundera över sitt ledarskap hamnar ofta i kategorin “det vore säkert bra men det hinner jag nog inte med just nu”.

När väljer du att slipa din såg?

Om du känner igen den här berättelsen så är det kanske för att den inleder min bok Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation.

Naturligtvis handlar den inte bara om ledarskap utan om all utveckling som kräver tid till reflektion. Den handlar om sådant som kräver att du tar dig tid att fokusera på det som är viktigt och inte bara på det som är bråttom.

Vad handlar berättelsen om för dig?

Konsten att vara ledig, eller den som väntar på ett poddavsnitt får vänta tills i nästa vecka

 Virkning och dagbokskrivande, två favoritsysslor när jag åker tåg.

Virkning och dagbokskrivande, två favoritsysslor när jag åker tåg.

Det är fredagkväll. Jag sitter på tåget på väg mot Göteborg. Där ska jag träffa mina syskon och hänga med dem hela helgen och vara alldeles ledig. På måndag ska jag föreläsa på Brewhouse företagsinkubator för nyblivna företagare om att låta dina värderingar och din personlighet genomsyra ditt företag.

Jag har som mål det här året att publicera någonting nytt på bloggen varje vecka och att vart fjärde inlägg ska vara ett poddavsnitt. Ambitionen var att publicera årets första poddavsnitt idag.

Och vilket bra avsnitt det är! För första gången är alla mina fem poddgäster med i samma avsnitt. Inte så att de har suttit i samma rum på samma gång, men jag har gjort mini-intervjuer med dem var och en, om deras tankar inför det nya året. När jag lyssnar igenom avsnittet i redigeringsprogrammet så blir jag alldeles lycklig av att få vara i deras sällskap. Jag hoppas att du som lyssnar ska känna samma sak.

Det är bara ett litet problem: jag hinner helt enkelt inte redigera färdigt avsnittet idag. Och nu är arbetsveckan faktiskt slut.

Så, vad ska jag göra? Avsätta lite tid i helgen när jag hade tänkt vara ledig och umgås med syskonen, för att bli färdig och publicera poddavsnittet? Eller finna mig i att det inte blir något nytt inlägg på bloggen alls den här veckan?

Eller göra en kompromiss: tipsa er om de första sju avsnitten av podden så att ni har någonting att lyssna på tills jag hinner publicera nästa avsnitt?

Då kan jag ju också passa på att berätta om min poddgäst Maria Estling Vanneståls fanstastiska podd Drömmen om Målajord, där hon intervjuar människor som har vågat lyssna inåt och går sin egen väg?

Kanske till och med tipsa om Marias intervju med mig?

Ja, så får det bli. Och så får det vara helg nu.

Årets första poddavsnitt kommer i nästa vecka. Och det är värt att vänta på!