Ge din styrelse en riktigt bra start på året

Hur ser du som ordförande till att styrelsen får en riktigt bra grund att stå på inför resten av styrelseåret? Hinner ni med en kickoff nu under våren, eller kanske som start på terminen efter sommaren? 

Här är mina bästa tips när det gäller innehåll i en workshop som sätter tonen för ert samarbete:

  1. Prata om föreningen som helhet och styrelsens roll i helheten. Det gäller förstås också om ni är en lokalförening, hur hänger ni ihop med resten av organisationen?
  2. Prata om styrelsens uppgift. Vad är det ni ska göra egentligen? Vad ligger inte på ert bord? Hur väljer ni att tolka ert uppdrag?
  3. Prata om era roller inom styrelsen. Vem gör vad? Vilka förväntningar har ni på varandra utifrån rollerna? Har ni de roller ni behöver? 
  4. Bestäm er för hur ni ska vara den bästa styrelse ni kan vara, utifrån just de personer ni är. 

Det kommer att göra skillnad, det kommer att göra att samarbetet flyter lättare och att ni snabbare löser upp knutar som uppstår under ett styrelseår.  

Ett workshopmaterial för små föreningar

Det allra bästa brukar vara att någon som inte är en del av styrelsen och som kanske dessutom har erfarenhet av workshopledning håller i trådarna under styrelsens kickoff. Har ni budget för att ta in hjälp med det så rekommenderar jag det varmt. 

Jag vet vilken skillnad det kan göra för ledare att få stöd och inspiration i form av en utomstående föreläsare, workshopledare eller coach. 

Det är därför jag så länge har klurat på hur jag kan hjälpa alla de lite mindre föreningar, både fristående och lokalavdelningar i större organisationer, som inte har möjlighet att köpa in hjälp i form av en ledarskapsutbildning eller en workshop.

Särskilt som det är just på lokal nivå, där så gott som alla arbetar ideellt, som behovet av inspiration och perspektiv utifrån ofta är som störst.

Därför har jag tagit fram workshop-kitet “Styrelsens kickoff”, som består av inspelade föreläsningar och ett arbetsmaterial. Det gör det möjligt för styrelsen att på egen hand hålla en workshop som lägger grunden för ett bra styrelseår.

Materialet guidar er genom diskussioner som brukar vara värdefulla att ha så snart som möjligt på ett nytt styrelseår.

Det här är ett sätt för mig att erbjuda min hjälp till ett pris som är betydligt rimligare för den lokala föreningen än att anlita mig som föreläsare eller workshopledare.

Malmöprojektet – ett alldeles särskilt erbjudande

Jag erbjuder workshop-kitet till styrelser över hela Sverige. Men jag tänker lägga lite extra tid och kraft på att sprida materialet i och omkring Malmö. Det är mitt sätt att ge tillbaka.

I Malmö fick jag min allra första ledarerfarenhet, först som chefredaktör för studenttidningen Mahskara och sedan som ordförande för Malmögrupperna inom Amnesty International. Mitt hjärta klappar lite extra för föreningslivet i Malmö, även om jag numera bor i Växjö.

Till min hjälp har jag Lin Mattsson. Lin är min förlängda arm, min representant i Malmö. Hon kommer att hjälpa mig att få kontakt med föreningar i och omkring Malmö och undersöka vilka som kan ha nytta av workshop-kitet.

 Lin Mattsson, projektledare för Malmöprojektet

Lin Mattsson, projektledare för Malmöprojektet

Samtidigt har Lin ett uppdrag till: hon hjälper mig att kartlägga vilka behov som finns hos föreningarna.

Jag vill nämligen skapa fler verktyg och kanske skriva fler böcker om ideellt engagemang och ledarskap, med utgångspunkt i verkliga utmaningar som föreningar har.

Lin och jag har bestämt att de fem första föreningarna i Malmö som köper mitt workshop-kit under vårterminen 2018 får en extra bonus: Lin kommer att vara med som stöd när ni genomför workshopen!

Ni får inte bara tillgång till mig i inspelad form, utan Lin finns på plats och kan svara på frågor och komma med tips och råd. Lin är en erfaren föreningsräv med specifik erfarenhet från lokalt engagemang och dessutom är hon en pedagogisk stjärna.

Är du ordförande i en förening som finns i Malmöområdet? Intresserad av att veta mer om workshop-kitet och hur ni kan ordna världens bästa kickoff för er styrelser? Skicka ett meddelande till Lin, klicka på knappen:

Ett workshop-kit för hela Sverige

Nu kan ju inte alla finnas i Malmötrakten. Hur skulle det se ut? Mitt workshop-kit är tänkt att fungera överallt, för små föreningar i hela landet. Allt som behövs är en dator med internetuppkoppling och rimligt bra högtalare så att ni kan lyssna på föreläsningarna.

Vill du som ordförande ha extra stöd när ni genomför workshopen med mitt material? Då kan ni köpa till några coachingsessioner per telefon. Du och jag bestämmer tillsammans när vi planerar in dem, om du får mest värde av dem före eller efter workshopen.

Läs mer och beställ här. 

Jag ser så väldigt mycket fram emot att få hjälpa fler styrelser att sätta tonen för sitt styrelseår, särskilt när det gäller mindre föreningar. Ni är värda en så bra start som möjligt!

När kassören får vara den som lyfter blicken

Vilken personlighet behövs för att vara kassör i en styrelse? Vilka egenskaper och superkrafter behöver kassören ha? 

Den klassiska bilden av kassören i en styrelse är kanske någon som har fokus på detaljer, som gillar ordning och reda, som kanske har en tendens att vara lite fyrkantig i sitt tankesätt och som ogillar när diskussionen i styrelsen blir alltför visionär eftersom den då samtidigt blir alltför abstrakt.

Den som är insatt i verktyget DISC, eller har sett den här virala videon om olika personlighetstyper markerade med färger, skulle kanske säga att kassören typiskt är en ganska blå person.

(DISC är för övrigt ett mycket bra verktyg, som liksom alla verktyg ska tas med en nypa salt. Dessutom säger DISC mer om ditt sätt att kommunicera och interagera med andra än vem du egentligen är som person. Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Så krävs det här-och-nu-fokus på en ovilja att visionera och se framåt för att bli en riktigt bra kassör? Det behöver inte vara så.

Kassören kan ha en betydligt mer visionär roll än vad som ryms i den klassiska bilden.

Kassören – styrelsens mest operativa roll?

20180412_113345.jpg

I en lokal organisation är ju kassörens roll ofta främst operativ.

Det handlar om att ta hand om alla kvitton, att sköta föreningens löpande bokföring, betala ut ersättning för utlägg och hålla koll på hur mycket pengar som finns på kontot. Ordning och reda, fokus på det innevarande styrelseåret och stenkoll på inkomster och utgifter.

Det här gör ju att det ofta är personer som gillar det där med detaljer, fakta och var sak på sin plats, som rekryteras till rollen som kassör.

Men om det finns en ekonomiavdelning på kansliet som sköter allt det praktiska, vad är då kassörens uppgift?

Jag har en stark minnesbild från ett styrelsemöte på den tiden när jag var styrelseledamot i svenska sektionen av Amnesty International. Jag var ganska ny som ledamot då och på dagordningen hade vi några viktiga ekonomiska vägvalsfrågor, några beslut kring ekonomin som skulle kunna påverka Amnesty både nu och i framtiden.

Jag tog mitt ansvar som styrelseledamot på stort allvar och hade läst handlingarna framlänges och baklänges. Jag lyssnade noga på sekretariatets dragning och deras rekommendationer. Jag minns att jag kände mig tacksam över att ha så proffsiga anställda som kunde hjälpa oss i styrelsen att förstå och överblicka ekonomin.

Efter personalens dragning fick kassören ordet. Det var då polletten verkligen trillade ner för mig.

Kassören hade ett helt annat perspektiv än personalen, både mer långsiktigt och samtidigt mycket bredare. Med tydliga penseldrag kopplades de beslut vi skulle fatta ihop med vår vision för Amnesty, vi blev påminda om vilken slags styrelse vi ville vara och vilken riktning medlemmarna hade pekat ut både vid senaste och tidigare årsmöten.

Kassören hjälpte oss i styrelsen att se vilka möjliga konsekvenser de konkreta besluten kring ekonomin skulle kunna ha på framtiden. Vi fick hjälp att lyfta blicken och förstå vilka olika vägar vi egentligen stod inför. Att kassören var en person med ekonomiskt kunnande och tung ledarerfarenhet höjde kompetensen i styrelsen avsevärt på just det här området.

Det hjälpte oss i styrelsen att ta tillbaka initiativet, vi gick inte bara blint på sekretariatets förslag utan kunde resonera klokt och genomtänkt och fatta medvetna, strategiska beslut utifrån de underlag vi hade fått.

Var strategisk, även på lokal nivå.

Jag minns faktiskt inte vad besluten gällde, det har gått mer än ett decennium sedan den där dagen i styrelserummet. Jag minns inte heller om vi beslutade enligt förslaget från sekretariatet eller om vi fattade ett annat beslut. Det är inte poängen.

Poängen är att kassörens roll kan vara väldigt operativ och handla om kvitton och bankkonton, eller strategisk och visionär och handla om att förklara långsiktiga konsekvenser och hjälpa styrelsen att vara ekonomiskt genomtänkt och smart.

I bästa fall handlar det om en kombination av dessa roller. Även på lokal nivå där kassören har en mer praktisk roll så kan det kombineras med att tänka stort och långsiktigt. Det beror både på huruvida kassören är intresserad av att ta sig an rollen som strateg och på vilka förväntningar styrelsen väljer att ladda kassörs-rollen med.

Det kan också vara så att någon annan i styrelsen ska ha den rollen. Det är ju det fina med en ideell styrelse: utöver det som står i stadgarna så kan ni ju bestämma ganska fritt vad som ska ingå i de olika rollerna.

Det är en av de viktigaste punkterna när jag leder utbildningar för styrelser eller håller i en kickoff för en enskild styrelse: att ge utrymme för diskussioner om vad just den här styrelsen menar med olika roller i styrelsen. Hur ni vill jobba, så att ni blir den bästa styrelse ni kan vara och så att personerna i styrelsen kommer till sin rätt.

Föreningens ekonomi är dessutom ert gemensamma ansvar i styrelsen, inte bara kassörens.

Så hur kan ni hjälpas åt att höja er kompetens och strategiska, visionära förmåga inom ekonomiområdet? Hur kan ni formulera rollerna i styrelsen så att detta viktiga områden inte tappas bort?

Podd #10 Tystnaden, mellanrummet och pausen

Det finns olika slags pauser och mellanrum. Ibland är det klokt att sätta sig på meditationskudden och låta känslor och tankar komma och gå, eller göra plats för tystnad och släppa taget om alltihop. Ibland är det istället dags att fylla pausen med actionfilmer som Bourne Identity eller advokatserier som The Good Wife.

Leva gott, avsnitt #10 (web).png

Ibland är det läge att bara låta saker vara precis som de är utan att lägga till eller dra ifrån.

Ibland kan pausen fungera som en välbehövlig portal mellan två energitillstånd. Då menar jag inte på någon slags övernaturlig nivå utan högst praktiskt, exempelvis mellan den intensiva jobbenergin och den tysta, tomma lägenheten. Kontrasten kan bli alldeles för stor utan en lagom lång och lagom livlig paus däremellan.

Jag längtade efter att prata i lugn och ro om tystnaden och om pausen, så jag tog med mig mikrofonen till Maria Ståhls yogastudio i centrala Växjö. Där är det för övrigt aldrig riktigt tyst. Där finns alltid den meditativa, mjuka ljudmattan av trafiken på Kungsgatan utanför. Det hör du förmodligen lite som bakgrundsljud i poddavsnittet också, om du lyssnar i ett par riktigt bra hörlurar.

Hoppas att du tycker om avsnittet! Lämna gärna en kommentar när du har lyssnat. Och lämna din e-postadress längst ner på sidan så att jag kan meddela dig när nästa avsnitt kommer.

Vad vill du läsa?

vad-vill-du-lasa.png

Den här bloggen är till för dig som tar ansvar och förändrar världen. Inte för att du måste eller för att någon annan tycker att du borde, utan för att du helt enkelt inte kan låta bli.

Du är engagerad, du brinner för någonting, du vill bidra till en bättre värld, vilka ord du nu väljer för att beskriva det. Jag tror dessutom att du gillar struktur och planering, att du till stor del styr över din egen tid och att du är intresserad av områden som personlig utveckling, ledarskap och grupputveckling.

På den här bloggen vill jag bidra med tankar, perspektiv, tips och tricks som jag hoppas att du har nytta av. Därför skulle jag vilja be dig om hjälp.

Just nu håller jag på med planeringen av det närmaste halvårets blogginlägg. Varje vecka tänker jag publicera ett nytt blogginlägg (och ungefär vart fjärde blir ett poddavsnitt). Men vad ska jag skriva om? Vad vill du helst läsa?

Här nedan listar jag tolv idéer. Vilka tre av idéerna skulle du helst vilja att jag utvecklar och skriver blogginlägg om? 

Läs igenom idéerna och svara med hjälp av formuläret längst ner. De tre idéer som får flest röster kommer jag omedelbart att lägga in i planeringen. 

Är det någonting du önskar att jag skriver om som inte finns med i den här listan? Då vill jag så klart gärna veta det också. 

Tack för hjälpen! 

Idéer till blogginlägg

  1. Att träna på att se saker som händer i en grupp och sätta ord på det: Vad är det som händer i gruppen nu? Vad behöver hända nu och hur kan du möjliggöra det?
  2. Strategier för att bygga upp stresstålighet, att skaffa marginal för tuffa tider.
  3. Om att komma till sin rätt och att lämna sammanhang där du inte gör det.
  4. Lär känna dina “triggers”, de som gör att du överreagerar eller tappar kontrollen, och lär dig hantera dem.
  5. Att hantera “Det är svårt”, “jag kan inte sådant här” och andra självuppfyllande profetior.
  6. Om att vara dig själv och slippa förställa dig eller förändra dig (till exempel för att vara en bra ledare eller en framgångsrik företagare).
  7. Empati är en superkraft! Låt ingen inbilla dig något annat.
  8. Om att vara i förändring och att släppa taget om saker för att annat ska kunna gro.
  9. Om glappet mellan det jag vill och det jag är kapabel till. Att stå ut med att det inte blir riktigt, riktigt bra förrän du har övat. Mycket.
  10. Vem är du när du är dig själv? Träna ditt gehör, lär dig känna igen när du är den du vill vara.
  11. Om att bli medveten om din påverkan på människor omkring dig. Hur din attityd och ditt beteende spelar roll och ger ringar på vattnet. 
  12. Hur det som irriterar dig som mest är värdefulla ledtråd till dina viktigaste värderingar.

Hur en slipsten ska dras (och när det är dags att slipa sågen)

20180225_165658.jpg

Det var en gång en man som stod i skogen och höll på att såga ner ett stort träd. Han hade mycket bråttom och han sågade och sågade. Mer och mer muskelkraft fick han använda ju längre dagen gick. Jag borde slipa sågen, tänkte han. Men jag hinner inte.

Tre dagar senare stod mannen fortfarande i skogen. Han hade inte kommit särskilt långt.

Vad är det som du inte hinner med och som därför saktar ner dig och tar din energi? Vad är det för system du borde uppdatera? Praktiska saker du borde fixa? Saker du skulle kunna be om hjälp med, men som du inte riktigt har tid att förklara för någon annan utan tar tag i själv istället?

Kanske du skulle behöva göra någonting för att förbättra samtalskulturen i gruppen du leder, så att ni blir bättre på att hantera konflikter innan de hinner växa sig stora. Det skulle göra er mer effektiva och dessutom skulle ni må bättre. Men när ska ni ha tid med sådant?

Att fundera över sitt ledarskap hamnar ofta i kategorin “det vore säkert bra men det hinner jag nog inte med just nu”.

När väljer du att slipa din såg?

Om du känner igen den här berättelsen så är det kanske för att den inleder min bok Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation.

Naturligtvis handlar den inte bara om ledarskap utan om all utveckling som kräver tid till reflektion. Den handlar om sådant som kräver att du tar dig tid att fokusera på det som är viktigt och inte bara på det som är bråttom.

Vad handlar berättelsen om för dig?

Podd #9 Konsten att vara en bläckfisk

leva gott #9 webb.png

I avsnitt nummer nio av podden Leva Gott pratar jag med Maria Estling Vannestål om hennes bok Lex Katarina. Det är ett samtal om otillräcklighet, stress, sorg och om att jonglera väldigt många bollar i luften samtidigt. Och om vikten av humor mitt i eländet.

Vi pratar också om konsten att skriva en roman som bygger erfarenheter från en tuff situation, om hänsyn till anhöriga och om att berätta sin egen berättelse utan att lämna ut mer av andras berättelser än vad som känns respektfullt. 

Och om vikten av att få känna igen sig i någon som har gått den stig (eller i alla fall en stig som påminner om den) som du vandrar just nu. 

Marias podd Drömmen om Målajord hittar du här. Lex Katarina kan du köpa på Bokus eller någon annan bokhandel. Läs den! 

Hoppas att du ska tycka om att lyssna till vårt samtal! 

Lämna gärna en kommentar och berätta vad du tar med dig. Vad väckte samtalet hos dig? 

Utmana sina gränser – varför då?

bekvam-basta-jag.jpg

Vi har ju våra upptrampade stigar. Saker vi gör av gammal vana. Sådant som känns enkelt, bekvämt, hemtamt.

Och så finns det saker vi gör som är en bit utanför bekvämlighetszonen. Som tar lite extra energi och som kanske skrämmer oss en aning, men som vi gör ändå för att...

Ja, varför då egentligen?

I mitt jobb ingår det ganska ofta att stå på scen, på ett eller annat sätt. Att vara synlig, att ha allas blickar på sig. Nuförtiden tycker jag att det känns helt ok. Eller mer än så: för det mesta tycker jag till och med att det är väldigt roligt.

Jag har kommit över den där känslan jag hade i början, de där sabotörerna på axeln som viskade att jag inte var bra nog, att det kanske var farligt att kliva upp på den där scenen, att publiken skulle skratta åt mig eller (kanske ännu värre) ignorera mig och leka med sina mobiler hellre än att lyssna på mig. Den där gnagande känslan av fara som jag vet är ett tecken på att jag befinner mig på gränsen av vad jag är bekväm med.

Det är ju så med den där bekvämlighetszonen: den blir större ju mer vi utmanar gränserna. Om jag gör det som känns främmande och ovant tillräckligt mycket så upptäcker jag till sist att det nya territoriet inte känns så nytt längre, att det där som jag förut tyckte var läskigt eller främmande nu har blivit en ganska bekväm del av min repertoar.

Gränserna har flyttats. Jag känner mig hemma på scenen. Jag känner mig trygg med det jag ska framföra och jag litar på att de som lyssnar kommer att få med sig åtminstone några värdefulla guldkorn från det jag har att säga.

Nu är det nya saker som ligger alldeles utanför bekvämlighetszonen. Att prata med en videokamera till exempel, där jag inte kan få den kontakt med lyssnarna som jag är van vid. Det känns inte omöjligt, men ovant och ganska utmanande.

Jag gör det ändå, precis som jag i början klev upp på scenen trots oroskänslan i magen. Varför? För att jag vill någonting som är viktigt för mig, jag vill prata med många människor om frågor som verkligen betyder någonting för mig. Jag vill ha kontakt med alla er som också brinner för ledarskap, engagemang, att vara en god kraft, att göra skillnad. Därför är det värt känslan av att vara obekväm, obehaget i att bryta ny mark.

Jag fortsätter att utmana mig själv när jag märker att gränsen för min bekvämlighetszon är i vägen och hindrar mig från att vara mitt bästa jag och göra den skillnad jag vill göra.

Det finns många andra saker jag är obekväm med eller rädd för. Att bada utomhus när det är kallt väder (alltså sådär kallt som det oftast är på sommaren i Sverige). Vilda djur som är alldeles för vana vid människor, som ekorrarna i parkerna i London som äter ur människors händer, tycker jag är mycket obehagligt. Jag är obekväm med de flesta idrottsformer också.

Måste jag möta alla dessa rädslor eller obekvämligheter? Nix pix. Det är en av de allra bästa sakerna med att vara vuxen tycker jag: att jag bestämmer själv vad jag vill träna på. Och så länge som de otäcka ekorrarna i Londons parker inte hindrar mig från att förverkliga mina drömmar och komma till min rätt som människa så går jag hellre en omväg än bokar in tid för fobi-terapi. Jag har nämligen andra gränser som jag hellre vill ägna min energi åt att utmana.

Om vi vill göra skillnad och verkligen använda de styrkor vi har, om vi vill känna oss levande och vara en god kraft, så behöver vi ibland göra saker som vi upplever som ovana, besvärliga, kanske skrämmande. Vi behöver tillåta oss att vara rädda och ändå ta de steg vi behöver för att nå våra mål. Vi behöver acceptera att det ganska ofta är obekvämt att förändra.

Men det finns inget självändamål i att tänja på alla möjliga gränser bara för sakens skull. Du bestämmer vilka av dina inre krokodiler du väljer att möta just idag. Och vilka som gott kan ligga där i godan ro och muttra för sig själva.