Hur många projekt har du på gång samtidigt? Hur påverkar det dig?

Om du öppnar kalendern för den här veckan, hur många olika trådar ser du? En hel del gissar jag. Särskilt om du räknar både dina olika projekt på jobbet, dina ideella engagemang av olika slag och privata saker.

För mig har det alltid varit så tror jag. Och jag gillar det. För det mesta. Jag tycker om att kunna växla mellan helt olika saker, både i form och innehåll. Att få stänga in mig och bara skriva och tänka emellanåt, för att sedan föreläsa för massor av människor. Att coacha individer per telefon ena veckan och jobba med en ledningsgrupp eller styrelse veckan efter. Det är en av de bästa sakerna med mitt jobb.

I den här livesändningen på Facebook pratade jag om just detta:

Det är ok att ha många projekt på gång samtidigt! Det är ingenting fel med det. Däremot får det vissa konsekvenser som vi behöver vara medvetna om. Till exempel:

Varje projekt rör sig långsammare framåt än om jag hade lagt all min tid på ett eller ett par projekt. Det här borde ju vara självklart, det är ju ren matematik. Ändå verkar det vara lätt att glömma. Det kan vara frustrerande att konstatera att hur mycket jag än får gjort under en dag så har varje enskilt projekt bara tagit myrsteg. När jag får den känslan så vet jag att det är dags att se över hur mycket jag egentligen sprider ut min tid och energi.

Det är också svårare att bedöma hur lång tid saker tar och att planera min tid, ju fler projekt jag har samtidigt. Även här får jag göra ett val: jag kan driva väldigt många olika saker, men då kan jag kanske inte kräva av mig själv att jag når alla mål jag uppsatt inom den tidsram jag satt upp.

Jag behöver räkna in ställtid mellan projekten också. Jag behöver tid att andas, att växla spår i hjärnan, att ställa om mitt fokus. Hur mycket tid beror på vilket slags projekt det gäller. Kanske behöver jag planera om, så att jag kan få fokusera på en sak under längre tid?

Och hur är det med de där projekten som så lätt prioriteras ner, i konkurrens med sådant som känns viktigare? Hur är det med lek, rörelse, relationer, vila? Oavsett om du vill räkna de områdena som “projekt” eller inte, så behöver de får komma med i mixen. Åtminstone om du vill må bra och hålla över tid. Och det tror jag att du vill.

Vilka tankar väcker det här hos dig? Kommentera gärna om du vill!

Förmiddagens arbetsplats kan jag ju i alla fall inte anmärka på. Här sitter jag en stund. Tills det är dags att växla fokus till nästa projekt.

Förmiddagens arbetsplats kan jag ju i alla fall inte anmärka på. Här sitter jag en stund. Tills det är dags att växla fokus till nästa projekt.

Vad behöver gruppen nu?

Hur många grupper är du en del av? Om du räknar såväl privat som på jobbet och i ditt ideella engagemang? Många, gissar jag. Hur väl fungerar grupperna och hur bra mår du i dem?

Gruppfaser, ur  Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation

Gruppfaser, ur Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation

Det finns en anledning till att jag ägnar en fjärdedel av min bok Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation åt just grupper och grupputveckling. Att gruppen du är en del av fungerar och utvecklas på ett bra sätt är en av de viktigaste förutsättningarna för att du ska må bra och komma till din rätt.

Grupper har som bekant något av ett eget liv. De är någonting mer än summan av alla människor som är med i gruppen. Hur gruppen fungerar kan variera som natt och dag, trots att det är precis samma människor som ingår i gruppen.

Igår publicerade Sara Norrby Wallin och jag för andra gången en film på sociala medier. Sara är min vän och kollega och vi samarbetar ofta kring uppdrag som handlar om kommunikation, samarbete och grupputveckling. Just nu publicerar vi en serie korta filmer om olika aspekter kring det. Den andra filmen handlar just om grupputveckling.

(I den första filmen, som publicerades förra veckan, delar vi med oss av två perspektiv på kommunikation på jobbet. Den kan du se här.)

När det gäller grupper tar Sara och jag upp två aspekter i filmen. Vi pratar dels om hur du kan öka sammanhållningen i gruppen och göra gruppen mer till en grupp och dels kring gruppers utveckling över tid.

Här kommer några frågor att fundera på om du vill

Om du skulle lista de fem viktigaste grupperna som du är en del av just nu, vilka skulle det vara? De som påverkar dig mest i vardagen. Hur fungerar de? Vad känns bra eller mindre bra med samarbetet och kommunikationen i gruppen?

Får du det du behöver eller är det någonting som ni skulle behöva prata om i någon av grupperna? Kan du i så fall ta upp det på något sätt?

Ägna nu en liten stund åt varje grupp i tanken och fundera på vad just den gruppen skulle behöva just nu, som grupp. Vad behöver hända? Var befinner sig gruppen i sin utveckling och vad upplever du att gruppen behöver för att komma vidare? Kan du bidra till det?

Kommunikation för bättre samarbete – om att guida i processerna

Letar du efter film nr 2, som handlar om grupputveckling? Då ska du klicka här.

Är du bra på att få folk att samarbeta och att leda en grupp? I så fall gissar jag att du är bra på kommunikation. Så många verktyg och kompetenser som handlar om att stärka sammanhållningen, att hantera konflikter och att skapa en bra samtalskultur kan sorteras in under just den rubriken.

I förra veckan träffade jag min kollega Sara Norrby Wallin. Sara och jag har genomfört uppdrag tillsammans de senaste åren, eftersom våra verktygslådor kompletterar varandra väldigt bra och vi delar många förhållningssätt och värderingar. Dessutom har vi kul ihop.

Den här gången sågs vi för att spela in ett antal filmer om just kommunikation. Vi gör det som ett sätt att berätta om de workshops och utbildningar som vi erbjuder tillsammans. Den första filmen publiceras idag. I den berättar vi om varsin favoritmodell när det gäller just kommunikation.

Som alla riktigt bra modeller är de på ytan superenkla, nästan banala, samtidigt som de beskriver områden där det är lätt att gå vilse. De ger stöd när vi försöker fånga in och prata om sådant som är allt annat än enkelt.

Den första modellen beskriver hur svårt det kan vara att nå fram till varandra. Jag kanske tror att jag säger någonting till dig, men du hör någonting helt annat. Vi glömmer hur mycket vi kommunicerar bortom orden och hur många lager av tolkningar som budskapet måste ta sig igenom. När vi blir påminda om det så kan vi börja utforska olika sätt att förbättra kommunikationen.

Ledarskap och processguidning

Den andra modellen är en av mina favoriter. Den handlar om att öppna en fråga, att processa eller bereda den och att avsluta och stänga den. Det kan vara alltifrån en enskild fråga som vi diskuterar på ett möte till en större förändringsprocess på en arbetsplats.

20190402_132043.jpg

De här process-faserna, att öppna, processa och sedan stänga, kan verka självklara. Det är de inte. Inte när någon i gruppen kastar in tre nya idéer just som du som mötesledare börjar avrunda för att gå till beslut. Eller när några diskuterar olika steg och skapar en plan, långt innan du tycker att ni är överens om målet. Eller när chefen på en arbetsplats öppnar upp för diskussion, trots att beslutet egentligen redan är fattat.

Eller när det blir tyst och ingen riktigt vet om processen pågår eller har avstannat. Det finns en anledning att konduktören på tåget regelbundet ropar ut information under tiden som tåget står stilla, även när informationen är att det fortfarande inte finns någon information. När vi vet det så är vi delaktiga. Då kan vi stå ut med att vänta en stund till.

Att guida i olika processer är en av alla de uppgifter som ingår i ledarrollen. Huruvida ledaren är bra på det eller inte har stor påverkan på en arbetsplats, en organisation eller en grupp, vilket det nu gäller.

En ledare som är en skicklig processguide bidrar till att göra diskussionen mer jämlik. I de flesta grupper finns det personer med mer information än andra. Det gäller särskilt i grupper som består av både personal och frivilliga. Den som jobbar dagligen med en fråga har alltid ett informationsövertag över den som jobbar med frågan på sin fritid.

Då hjälper det när mötesledaren inleder varje diskussion med att påminna om varför frågan är uppe, vad som ska hända med den under det här mötet och vad som är nästa steg. Som mötesledare ger du alla runt bordet (inklusive dig själv) möjlighet att ställa om hjärnan från den förra frågan ni diskuterade och landa här och nu. Med lite tur skapar du också en samsyn inför diskussionen, ni blir överens om på vilken nivå ni ska diskutera och med vilket syfte.

Du kan avsluta diskussionen på samma sätt, genom att påminna om vad ni har bestämt och vad som kommer att hända med frågan nu.

Det har underlättat för mig många gånger att ha den här processbilden i huvudet och att fråga mig själv: Var är vi nu? Vad krävs i just den här fasen? Är vi överens om vad som ska hända eller är det någonting som behöver bli tydligare?

Det gäller för övrigt i mina egna projekt också. Det händer att jag inte är helt överens om mig själv om var i processen jag är. Då får jag ta ett möte med mig själv och reda ut det.

I vilka sammanhang har du användning av modeller för att förstå och förklara, när det gäller kommunikation? Var behöver du tydliggöra processen så att alla har samma chans att bidra på lika villkor?

Vill du ha ett mail nästa gång jag publicerar ett blogginlägg? Lämna din adress längst ner på sidan!

Vad behöver vi som brinner för att komma till vår rätt?

Kaffe och semla behöver vi. Men utöver det?

Kaffe och semla behöver vi. Men utöver det?

Som du kanske vet så skriver jag en bok. Det är många år sedan jag skrev boken Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation och nu är det dags för nästa.

Målgruppen är i stort sett densamma: människor som är engagerade och som brinner.

Men den här gången handlar det om dig som person, snarare än om bara ledarrollen. Målgruppen är dessutom bredare, vi som brinner och som är engagerade är inte alltid ideellt engagerade. Ibland får vi utlopp för det där engagemanget på andra sätt, till exempel genom att driva eget företag utifrån en passion.

Boken skulle kunna ha arbetstiteln Konsten att göra skillnad och må bra under tiden. Eller kanske Att brinna utan att brinna ut. Det handlar om personlig utveckling, om självledarskap för oss som har ett starkt engagemang.

Arbetet med boken ger mig möjlighet att gå tillbaka och sammanfatta många av de insikter jag har fått genom åren, både om mig själv och om er som jag har mött genom workshops, utbildningar och i coaching. De senaste veckorna har jag dessutom genomfört intervjuer med en handfull personer som fått representera bokens målgrupp.

Jag börjar se en del mönster. Vi är mer lika än vi kanske tror, vi som brinner.

Idag gjorde jag en livesändning på Facebook där jag pratade om fem av de mönster eller kanske kännetecken som blivit tydliga för mig den senaste tiden.

Vad känner du igen dig i? Och vad behöver du för att komma till din rätt?

Här är de fem mönster som jag pratar om i videon:

Vi vill väldigt mycket. Det finns så många roliga och spännande idéer att förverkliga och så många saker som är viktiga och som behöver vår energi. Det gör det svårt att välja, att prioritera bland alla möjligheter.

Svårigheten med det är att vi dessutom vill mycket även när det gäller ambitionsnivå. Vi vill genomföra saker med hög kvalitet. Halvdant är liksom inte vår grej. Ska någonting göras så ska det göras ordentligt.

Därför är många av oss också rätt bra på prioritering. Vi har testat många olika metoder för att organisera tankar och projekt och vi kan få in rätt så mycket i kalendern.

Men ibland behöver vi rensa. Ta ett steg tillbaka och fråga oss vad som måste bort för att vi ska hålla över tid och göra den skillnad vi vill göra. Det kan ibland vara en ganska smärtsam process.

Vi tvivlar på att vi gör tillräckligt. Det här hänger ihop med föregående punkt. Vi kan känna oss otillräckliga och frustrerade för att vi inte gör tillräckligt stor skillnad, tillräckligt fort på tillräckligt många områden.

Det finns alltid mer att göra. Det är baksidan av att driva projekt eller jobba med något som känns livsviktigt, som vi verkligen brinner för. Det gör det svårt att känna sig helt nöjd, den där mållinjen har en tendens att flytta sig framåt hela tiden.

Förändring är ett normaltillstånd. Vi utvecklar och förändrar saker hela tiden. Inte för att vi tycker att allting är dåligt, det är bara det att vi har ett slags utvecklingsglasögon på oss för det mesta. Vi ser hela tiden möjligheter att förbättra, att ta nästa steg.

Vi vana vid att vara i förändring och vi vet att det kan innebära en viss osäkerhet och ibland också kaos. Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hända eller hur saker kommer att lösa sig. Det går inte att veta allt hela tiden. Vi testar olika sätt, fungerar inte en väg så letar vi upp en annan. Det viktiga är att saker utvecklas åt rätt håll.

Det här är en punkt som kan kännas självklar för oss. Men den där förändringsviljan blir väldigt tydlig när vi samarbetar med personer som värderar stabilitet och kontinuitet högre än förändring. Då kan det krocka och vi kan prata förbi varandra.

Vi följer inte normen, men vi bryr oss om vad andra tycker. Det här är en slags paradox. Å ena sidan går vi vår egen väg och låter inte andras åsikter styra oss. Vi har lärt oss att bortse från andras föreställningar om vad som är möjligt, vi försöker att lita på vår egen magkänsla istället.

Samtidigt är många av oss känsliga för hur andra mår, vad andra tänker och tycker. Vi vill inte göra andra besvikna. Vi tar ansvar för hur vi påverkar andra. Ibland till och med lite större ansvar än vad som är helt rimligt.

Ibland undrar vi vad vi sysslar med. För många av oss är det som att vi med jämna mellanrum hamnar i lite av en identitetskris, även om det nog låter värre än det är. Då och då är det dags igen och de välbekanta tankarna dyker upp: vem är jag nu igen? Vad är viktigt för mig? Vad betyder det för mig att lyssna på min inre kompass och varför gör jag egentligen det jag gör? Har jag valt rätt?

I mitt fall, som egenföretagare, så yttrar sig detta i tvivel när det gäller ifall det finns en röd tråd i det jag gör eller inte. Jag känner mig splittrad och förvirrad, tills jag hittar fotfästet igen och inser att det visst hänger ihop. Jag vet visst vem jag är och vad jag gör. Det är bara det att jag behöver sakta ner lite ibland så att jag inte springer ifrån mig själv.

Känner du igen dig?

Vilken av punkterna känns mest sann för dig just nu? Och vad behöver du just nu, för att komma mer till din rätt och må bra, samtidigt som du får använda alla dina superkrafter?

Har du förresten lämnat din e-postadress så att jag kan hålla dig uppdaterad när det gäller boken och andra saker? Jag planerar till exempel ett coachingprogram framåt hösten, med utgångspunkt i de här frågorna. Skrolla längst ner på sidan och prenumerera, så hörs vi snart igen!

Vilket är ditt tema för 2019?

Vart är vi på väg?

Vart är vi på väg?

I förra blogginlägget tipsade jag om några frågor att ställa för att sammanfatta och stänga dörren om det gamla året.

Jag lovade också några tips för att lägga grunden för ett riktigt bra 2019.

Här kommer två pusselbitar när det gäller planering för det nya året. Det handlar om vem du vill planera tillsammans med (det kan vara dig själv) och om att komma i kontakt med vad du verkligen vill.

Nästa steg i en planering är förstås att bryta ner visionerna, drömmarna, årets tema, till konkreta mål och planer. Det kommer tips för det också, så småningom. I det här inlägget vill jag prata om det övergripande, det lite mer abstrakta men kanske ännu viktigare än mätbara mål.

Det är så lätt att hoppa över den grunden, att kasta sig rakt in i nyårslöften och checklistor utan att stanna upp och fråga sig varför. Vad är det du vill egentligen? Vart är du på väg?

Oavsett hur du planerar, kom ihåg: det är du som bestämmer och du kan ändra dig när du vill. Du låser inte fast dig vid dina planer. När du sätter ord på vad du vill så blir det mycket troligare att du också kommer att röra dig åt det hållet. Samtidigt vet du att du förmodligen kommer att justera planen efter verkligheten många gånger under året! Det är som det ska.

Fördelen med att tänka tillsammans

Frågorna under nästa rubrik fungerar alldeles utmärkt att jobba med på egen hand, med din skrivbok eller kanske ditt favoritverktyg på datorn. Du kan också använda frågorna tillsammans med en vän, en kollega eller någon annan som du tycker om och litar på.

Sedan några år tillbaka brukar jag och min sambo ta in på hotell några dagar efter nyår och hjälpa varandra att planera och drömma inför det nya året. Det behöver inte vara långt borta, den här gången blir det ett par timmars resa med det mysiga Krösatåget till en liten stad alldeles nära oss. Det är att skapa den där bubblan utanför vardagen som är poängen.

Vi ser till att vi får tid och utrymme till våra personliga drömmar och till de gemensamma. Vad vill vi ska hända i våra liv och vad vill vi skapa tillsammans under 2019? Vad fungerar bra, vad är vi nöjda och tacksamma för och vad skaver eller irriterar som vi skulle vilja ta tag i?

För mig fungerar det bättre att planera tillsammans med någon, jag har lätt att fastna om jag försöker tänka kreativt på egen hand. Det är lättare när någon lyssnar när jag tänker högt. Den andra personen behöver egentligen inte säga så mycket, av någon anledning blir jag klokare bara av att någon lyssnar. Kanske är det så för dig också?

Vem skulle du vilja planera med? Det kan vara en vän (eller ett par vänner) eller kanske någon du jobbar tillsammans med eller som delar samma intresse eller ideella engagemang. Ni behöver inte ens vara på samma ställe, ni kan skapa en planerings-bubbla åt er per telefon eller på Skype.

Det viktigaste är att ni på allvar är beredda att vara stöttande och peppande. Självkritik är vi oftast utmärkta på själva, det behöver vi inte hjälp med utifrån. Välj att planera med någon som tror på dig och som vill dig väl!

Här skulle jag också vilja påminna om en sak: Vi är alla olika. Somliga går igång på planeringsverktyg, post-it-lappar, visioner, tidslinjer, kalendrar (räck upp en hand om det stämmer på dig), medan andra tycker att det är onödigt, tråkigt eller jobbigt att tänka framåt och fundera över de stora frågorna i livet.

Det är inte alls säkert att de människor som du älskar och omger dig med delar ditt intresse för framtidsplanering. Det är ok. Då skapar du tid och plats att djupdyka i det här på egen hand eller tillsammans med någon utanför din närmaste krets.

(Bli inte förvånad om människor omkring dig efter hand blir nyfikna och inspirerade av dina planeringsprocesser, så länge du är öppen utan att tvinga dem att delta. Större under har skett.)

Vad vill du – egentligen?

Vad längtar du efter? Vad skulle du vilja uppnå, uppleva, skapa? Börja gärna med att lista allt. Vill du ha mer tid för tv-serier och dataspel? Äta mer god mat? Resa mer? Läsa fler böcker? Lära dig virka en badrumsmatta? Skriv ner allt, huller om buller och utan att censurera dig.

Lägg sedan undan listan. Så småningom kan den vara underlag för att välja några önskningar som du vill omvandla till mål, men just nu är det viktigaste att du har fått ut önskningarna och tankarna ur huvudet så att det finns plats för nästa steg.

Ta dig tid att komma i kontakt med den där rösten i ditt inre som vill någonting mer för dig. Den där rösten som vet vad du kan och vilket liv du vill leva. Ditt framtida jag, den klokaste delen av dig, den modigaste, den som kan se längst.

Här kommer några frågor som brukar hjälpa till att få kontakt med den där delen av dig. Plocka ut de som talar till dig, sätt pennan till pappret och SKRIV. Eller ta en promenad tillsammans med någon och låt var och en tänka högt kring frågorna.

Jag säger det igen: du behöver inte besvara alla frågorna. Några (kanske tre stycken) är mer rätt för dig än de andra. Välj dem.

  1. Vad är viktigast i ditt liv just nu?

  2. Vem eller vilka personer är viktigast för dig just nu? Vem vill du vara för dem?

  3. Vad skulle du göra om du visste att du inte kunde misslyckas?

  4. Vad skulle du säga om du visste att rätt personer lyssnade? Jag menar, verkligen lyssnade?

  5. Vad behöver världen mer av från dig?

  6. Vad behöver du, egentligen? Om du skulle kunna ge dig själv det, vad skulle det innebära?

  7. När det gäller konst, kultur, litteratur, film – vad vill du uppleva under det kommande året?

  8. Vad är det verkligen dags för i ditt liv?

  9. Vad vill du släppa taget om, vad är du klar med?

  10. Vad är det dags att börja säga nej till oftare?

  11. Vad vill du säga ja till?

  12. Vad ska få mer tid av dig under det här året, för att det är viktigt för dig?

  13. Vad längtar din kropp efter?

  14. Om ditt framtida jag kom in genom dörren nu, för att be dig att särskilt tänka på en viktig sak när du planerar det kommande året, vad skulle det vara?

När du är klar, ta en liten paus. Ät en kanelbulle (om du vill).

Titta sedan på dina anteckningar. Ser du ett mönster i dina tankar när du svarar på frågorna? Tonar det kanske fram ett slags tema, en röd tråd? Vill du sätta ord på den i så fall?

Jag brukar välja ett tema för varje år. Mitt tema består oftast av ett eller några ord som blir som en ledstjärna genom året. Vilket skulle ditt tema kunna vara?

Nu är det din tur.

Jag hoppas att du har nytta av frågorna och tipsen. Gör vad du vill av dem! Använd det som passar dig och släpp taget om resten.

Jag återkommer med tips när det gäller den mer konkreta och handfasta planeringen också. Många gånger under det kommande året, skulle jag tro. Vill du se till att inte missa något? Skrolla längst ner på sidan och lämna din e-postadress!